Tack för alla vara grattis-hälsningar hörni! Det är fint och rörande. Tack!
Tidigare gånger när jag varit gravid har jag gjort allt annat än att träna. Jag har slappat mycket och fokuserat på att ge mig grönt kort och go på att äta exakt allt jag känner för. Det har varit mycket härlig på sitt sättt! Men. Med slutet av graviditeten med Rio i någorlunda färskt minne (kommer bara ihåg detta, inget annat av den perioden tyvärr) får det bli ett annorlunda upplägg den här gången. Jag hade så fruktansvärt ont i ryggen då. Jag staplade runt och kände mig som om jag var 70 år. Nej 85. Jag vet inte. Jag var skröplig som fan helt enkelt. Inte av någon särskild anledning egentligen, jag var bara inte fysiskt rustad att bära på ett stort barn inne magen (Rio vägen 4,5 kilo när hon föddes) och ta hand om en liten Bonnie som krävde sitt utanför magen. Och när Rio sedan föddes blev det ännu värre. Ryggvärken jag hade då alltså, herregud, det var väl amning förstås som ställde till det, men jag hamnade i helt fel ställning med kroppen och fastnade där, och allt knöt ihop sig och jag fick lägga fantasisummor och alldeles för mycket tid hos naprapater och massaörer för att så småningom bli mig själv igen. Fast riktigt bra blev det inte förrän Rio var tio månader och jag fortfarande kände mig betydligt äldre än jag var i kroppen, och insåg att nu – det är NU jag måste börja träna på allvar. Sagt och gjort. För tre år sedan satte jag igång och har tränat regelbundet och rejält sedan dess. Som otränande människa har man ju svårt att tro att det är sant – men efter några månaders träningsrutin händer det – man kan inte vara utan det. Humöret och kroppen blir på skitdåligt humör utan att få svettas och endorfinkicka och till slut tränar man för att man älskar det, inte för att man måste. Så att fortsätta träna nu när jag varit gravid har känts helt naturligt. Under sommaren när jag varit själv med två sommarlovslediga barn i Sverige har det ju i och för sig inte kryllat av tillfällen, men jag har promenerat snabbt så ofta jag kommit åt, och stannat var 500 meter och gjort tjugo av någonting. Tjugo utfall, tjugo armhävningar, tjugo drops, någon minut plankan – osv. Det har räckt för att humör och kropp ska vara nöjda. Och nu när jag är tillbaka i LA och barnen går på dagis ett par veckor (innan de går på sommarlov här) hänger jag på gymmet så mycket det bara går.
Nu är det verkligen alldeles för tidigt att ropa hej än – men hittills – klart som fan det känns i hela kroppen att jag är gravid, men jösses vilken skillnad från tidigare gånger. Är så otroligt mycket starkare och kvickare nu – så känns det i allafall, och det har jag bara träningen inför och under graviditeten att tacka för, det vet jag.
Hur jag ställer mig till det där gränslösa intagandet av godis, glass och annat gott? Samma som förut. Med den skillnaden att jag inte är alls lika sugen den här gången. Jag behöver inte smocka i mig fyra glassar om dagen för att orka.
Okej, den är en lång bit kvar och vi får se hur det går och vad som händer. Det känns som ett spännande projekt det här med gravidträning. Men hittills som sagt – ett härligt kvitto på att alla de timmar jag lagt ner på gymmet gjort nytta!
Hej, har ni släppt Sverige (Mama) och satsar på LA?
Grattis till den växande kulan:)
/ S
Grattis Cecilia! Så roligt!
Läser din blogg sedan länge men kommenterar aldrig. Tack för en fantastiskt bra blogg också.
Jag är också gravid med barn nummer tre (pojkar på åtta och snart fem) och väntar barn i januari. Är i vecka 17.
Roligt att läsa om din träning. Jag kör också på hårt 🙂.
Kram, Helena
Jag tror man helt enkelt inte kan påverka så mycket som man skulle vilja tro. Visst – mår man bra under sin graviditet så har man ju ett val och då tror jag också man mår bättre av att välja att träna men har man oturen att må riktigt dåligt så har man inte riktigt det valet – oavsett hur många timmar man lagt ned på träning innan. Att påstå något annat är djup okunskap. Själv är jag väldigt vältränad som ogravid men mår under denna graviditet så dåligt att jag inte ens kommer ur sängen. Så att vara vältränad som ogravid betyder inte att du inte kan må dåligt – det styr vi tyvärr inte över.
Nej, självklart är det så. Jag pratar bara om mig själv i det här fallet!
Instämmer med F ovan – att säga att bara du är fit innan graviditeten så blir det hela lättare under 9 månader är ju bullshit. Jag var också fit innan min sista graviditet men när man mår urdåligt, kräks, och har förverkar från månad 5 då är det inte så lätt att köra på. Sedan blev jag också väldigt besviken då jag lyssnade på din senaste podd och du säger att gravida kvinnor ”ska lyftas upp på en pelare och hyllas”. Herregud, vem vill ha det så?! Inte jag i alla fall. Tycker att du verkar ha så bra värderingar i det mesta efter att ha följt dig sedan Bonnie men här sjönk du i min värld. Vad blir det av jämställdheten om alla gravida kvinnor ska sluta jobba och hyllas och bara sitta och titta på sin fina mage. Kanske är det så att din tid i USA har gjort dig mindre svensk och mindre jämställd nu när din man jobbar mycket och du roddar det mesta hemma men den väg du föreslår på podden är inte den värld jag vill leva i!
Hej! Jag säger inte att det ÄR så, utan berättar om skillnaden för mig i MITT fall. Och vad gäller piedestal-köret, så är det nog då kanske mest den mentala piedestalen jag snackar om. Att jag kan känna att vi kvinnor borde få lite mer respekt och ”upphöjdhet” för den jävla insats för livet och mänskligheten som det faktiskt är att skapa och bära ett barn i sin kropp.
Vissa läser ju bloggen som fan läser Bibeln… Och att låta sin bild av en person färgas så totalt av ett enda uttalande i en pod är ju skrämmande. Jag tror jag vet vad Cissan menar med piedestalen, att i dagens samhälle ses en gravid kvinna som en belastning (som förväntas göra en sämre arbetsinsats och sedermera vara föräldraledig och ställa till det för arbetsgivaren och vara en belastning hemma osv) istället för att ses som den jäkla hjälte hon är! För det är tufft att vara gravid. Oavsett graden av krämpor så är det tufft. Och kvinnor bör få cred för detta. Det är väl feminism om nåt!
Härligt, starkt jobbat! Och stort grattis till godaste Bullen i ugnen! Ni kommer nog rocka som en familj på 5!
Kram
Hej Cecilia! Grattis till graviditeten. Jag arbetar som barnmorska och skulle vilja veta hur graviditet sköts i USA. Kan du inte skriva om detta? Går du på MVC? Ska du föda i USA? Träffar du någon barnmorska eller är allt läkarstyrt? Nyfiken på detta 🙂
MVH
Sofie
Stort grattis till hela familjen!
Kan bara halla med, traning under graviditeten far en att ma SA mycket battre! Lattare att hantera illmaendet, humorsvangningarna, sover battre, har mer aptit, far t o m sexlust 🙂
Grattis!
Stort grattis till bebisen! Jag väntar också en liten trea men jag är orörlig av foglossning 😉 Men hejar på dig!!!
KRAM
Ja! Grattis till er!
Minns att du för ett rätt så bra tag sen (orkar inte leta) skrev ett inlägg där du spekulerade lite om att eventuellt skaffa en trea.
”När vet man att man är färdig?”, typ. Kul att ni kom fram till att satsa en gång till 🙂 Jag tror att om man måste ställa sig den frågan så är man nog inte klar.
Diskuterade också detta med min barnmorska på min efterkontroll i vintras, hade då fått mitt andra barn. Hon sa att det är rätt många mammor som kommer och är strax över 35 och vill/håller på att skaffa en trea. Klockan börjar ticka på och KÄNNER man en längtan efter ytterligare ett barn till så rekommenderade hon att man skulle skaffa ett till, annars kan det bli till en sorg i livet.
Hehe, jag kände mig inte så träffad eftersom jag precis fått mitt andra barn, men jag är bara 31 så jag ska aldrig säga aldrig 🙂
Grattis! Har aldrig kommenterat, men känner att det är dags nu:) För mig var det samma med nr 3-med första & andra gick jag upp megamycket och kände mig svag o orkeslös. Med 3:an kunde jag träna till v36(han föddes i v 38) och gick upp 12 kg-vilken skillnad för kroppen! Jag kände mig dessutom så otroligt stark under förlossningen!
Vi fick vår lilla sladdis för 10 månader sedan( våra stora skulle fylla 8 & 10, vi var också i valet och kvalet länge innan vi kom fram till att vi gärna ville skaffa ett tredje barn) och herregud så älskad den lilla varelsen är! Jag är så glad att vi tog beslutet att lämna vårt bekväma liv för vilket stort och härligt gäng vi är nu! Barn överallt, kaos och bråk och alldeles underbart! Och livet med bebis är betydligt mycket enklare-de stora har varandra och älskar att roa bebisen när jag behöver fixa något. Ni har något fantastiskt att se fram emot!
Kul att höra lite om tankar kring fler barn, åldersskillnad osv – tack!
Stort grattis, så roligt! Kämpa på så mycket du kan, så länge du mår bra av det!
Grattis till liten i magen! Kan du berätta hur en veckas träninsgupplägg kan se ut? Själv tycker jag det är svårt, efter att ha arbetat en hel dag, hämtat ungen från dagis, middag och sen ska man sticka och träna? Då vill man ju vara med familjen, det är så kort tid som vi har tillsammans med heltidsjobb, dagis osv. Samtidigt mår jag mycket bättre av att träna. Ungen somnar 20.00 på kvällarna. Hur gör du?
GRATTIS!! Är också gravid och jag upplever det motvända. I första graviditeten kunde jag träna och leva på som vanligt och instruera klasser på gym in på övertiden i princip. Trodde väl att det skulle bli samma nu, men kroppen vill olika, även om jag tycker att jag var i ännu bättre form innan den här graviditeten (och har ätit mycket bättre kost!).
Men jag har nästan dukat under av illamående, ont i magen, svår matsmältning, yrsel, trötthet och diverse andra krämpor, så det är inte säkert att det beror bara på träningen och kosten. Inte i mitt fall i alla fall, utan jag har fått resignera, yoga lite försiktigt och köra lite styrka de dagarna jag inte har kräkts, typ. Lite ledsamt för en som gillar träning, men jag vet att jag snart får tillbaka kroppen och att tiden går fort sen, DÅ ska jag träna!
Stort grattis! Det kändes inte helt överraskande med en liten till i er familj men jag måste få fråga om du känner dig alls påverkad av andras familjekonstellationer? Förstås skaffar (dumt ord, jag vet) man inte fler barn bara för att någon annan gör det men både mammans ålder och antalet barn har ju kulturella och sociala kopplingar i olika samhällen och grupperingar.
Har ni många vänner som har 3 barn, har du/ni alltid drömt om det eller hur kom beslutet till? För vissa är det ju såklart inte alls planerat men det kan inte vara en slump att så många fler har 3 barn numera, och i vissa fall även 4. Det är onekligen mer vanligt än för 10-20 år sedan, i alla fall i Sverige.
Lycka till med träning och mage!
Stort grattis till trean! Har samma erfarenhet som du med träning. Mådde kass under första graviditeten och kapitulerade lite och rörde mig knappt alls. Fick tvåan snabbt och var så sliten i kroppen. Länge. Började träna och trotsade instinkten att lägga mig tredje graviditeten och min återhämtning gick så sjukt mycket fortare! Trots att jag denna gång var ”gammal” med barnafödarmått mätt, nästan 41. Träning under graviditet var det bästa jag kunde ha gjort! Lycka till, du är så inspirerande!
Stort grattis till att börja med 🙂 blev superglad att läsa om graviditeten då du alltid varit en ”förebild” i många anseenden och jag själv är gravid 🙂 Du verkar va en urcool morsa! Vilken månad har du bf?
Tack snälla!
Äntligen kom Rio till Amazing Seven. Dagens uppdrag var att hjälpa en vän att förköpa sin egen födelsedagspresent och det gick! Hon är superglad och på fredag kör jag Malibu, hon Rio, och så bländar vi alla på jobbet 🙂
Åh! Coolt! Visa mig en bild på instagram? Om ni vill? #blankens och @yourblankens osv.
Först grattis!! Enda jag tycker är synd om man får vara lite ego är att jag precis fått min lille goding och jag hade behövt ha dig för stil-inspiration under graviditeten (har försökt gå tillbaka för att titta lite) men främst nu, hallå vad sjutton tar en på sig när en ska amma?! (Nu vet jag inte om du har ammat tidigare och om du tänker göra det! Men ja, alltså total chock! De få amningskläder som jag lyckats hitta är ju jättefula.. 🙂
Grattis till graviditeten. Hoppas allt kommer gå bra. Tyckte nog att den där inlägget om pommes som var så goda kändes som en gravidcraving : )
Träna på så länge det känns bra. Själv har jag haft svårt att träna under graviditeterna pga att jag mått så illa, varit trött och yr och tidigt och länge haft foglossning. Är jag nöjd med två barn- ingen längtan efter fler.
Åh vad skönt för dig att du kan träna under graviditeten! Jag är lite nyfiken på det här med hälso-LA, är det vanligt att gravida tränar på gym? Själv var jag i princip orörlig av foglossning men cykla kunde jag (bäckenet hölls stabilt) och det var det som höll mig vid liv, att få röra sig åtminstone något. Jag körde spinning till och med sjunde månaden (lugnt) på gym men fick en hel del blickar och menande frågor om hur långt gången jag egentligen var osv. Som om det inte skulle vara ok att träna som gravid!
Gud vad roligt! Stort grattis! Håller helt med dig om att man borde få någon form av klapp på axeln för att man ”tillverkar människor”. När jag var gravid kunde jag för allt i världen inte förstå varför inte alla tyckte att det var helt magiskt det som hände i min kropp (var först i stora kompisgänget). Och för övrigt, hade män varit gravida är jag säker på att varje arbetsplats skulle ha tillhörande dagis och att det skulle vara lag på att få daglig fotmassage.
Jag måste bara tipsa dig om träningsappen ”Mammamage”. Den har gjorts av en grym kvinna och PT som heter Katarina Woxnerud som är skolad i hur kvinnans kropp funkar efter graviditet. Hon förespråkar att man först tränar upp den stabiliserande, inre magmuskulaturen med ”lätta”, anpassade övningar (kan ändå ge fan så mycket träningsvärk). Hon kämpar mycket för kvinnors rätt till rätt vård, för så många får fel p.g.a okunskap inom sjukvården. Snälla, kolla in hennes blogg på mammamage.se och kanske tipsa dina bekanta! Mammamage har hjälpt mig enormt och kan hjälpa andra också. Kram!