Julen var ingen stor grej i min familj när jag växte upp. Och inte särskilt mysig heller. Det fanns liksom inga traditioner och jag brukade hamna lite var som helst – hos mamma som liksom helt struntade i det där med julmys, eller hos pappa och hans familj där jag inte alltid kände mig helt hemma. Jag var så sjukt avundsjuk på alla andra som traskade in i någon slags julbubbla med sina familjer och där traditionerna såg likadana ut från år till år.
Kanske är det därför julen blivit en så himla stor grej för mig nu när jag är vuxen och har egen familj. Inte direkt så att jag överarbetar med pynt och miljoner klappar direkt, utan snarare handlar det nog i första hand om att gå in i ett mentalt mysläge där man tar det lugnt, stannar hemma, firar advent i mysbyxor och raggsockor – och så själva julafton då – det ska vara julbord och äggtoddy, vördnadsfull paketöppning och massor av kärlek. Låter kanske som självklarheter för de flesta – men för mig känns det fortfarande alldeles nytt och pirrigt nästan. Jag kan börja längta efter julmusik och decemberlunk redan i januari – det händer faktiskt inte sällan.
Detta blir andra julen i LA för oss. Lite knepigt förstås att lyfta upp hela julpaketet och placera det bland palmer och med jullunch utomhus i 20 graders värme. Men advent började i alla fall på rätt sätt! IKEA levererade pepparkakor, lussekatter, must och glögg – och ute var det faktiskt riktigt, riktigt ruskväder. Det har inte regnat så mycket sedan vi flyttade hit. Himlen var kolsvart och det vräkte ner hela dagen. Vilket förstås var perfekt doping för att få igång rätt adventskänsla. Det var till och med kallt inomhus och vi behövde inte bara tända brasan för stämningens skull utan faktiskt för att kändes inte bara passande utan nödvändigt att sitta där när stormen jagade runt kåken.
Idag är det vardag och barnen är tillbaka i skolan efter den långa Thanksgiving-ledigheten. Åh vilka härliga dagar vi haft. Nu längtar jag ännu mer till jul!
Jaa,, och så är det ju Svensk Julmässa i LA på Söndag ochvSvenska kyrkan i San Pedro har julbord och Lucia firande den 13 dec. God Jul 🙂
Och tack vare din längtan efter att ge dina barn fina jultraditioner, bad du oss läsare om tips.
Och så blev det så att jag i år har julsammankomst med mina ”barnbarn” för tredje året i rad!
Du och Rio (och Bonnie om hon haft lust) saknas oss i år också.
TACK för mitt livs bästa present!
Åh! Tack själv! Så himla fint att allt blev som det blev.
Så ärligt och uppriktigt du skriver. Tummen upp!
Hej jag undrar vad du har för upplägg och tankar om träning under graviditeten?Vilken information och råd har du fått?Om vad som är okej och inte förutom att lyssna på kroppen givetvis.Mvh
Hur hade ni det hemma då på julen när du var liten? Fick ni julklappar? Hade ni gran och någon julmat? Kunde julafton ibland firas på tex annandagen istället eller var julen bara som en helt vanlig helg?
Kan verkligen känna igen mig i din erfarenhet som barn Cecilia. Visst firade vi jul och hade allt det där vanliga – klappar, gran, julmat, släktträff etc men jag saknade också mer av traditioner och lugn under julhelgen. Minns stress och inte alltid så muntra miner, föräldrar som inte var tokiga i julen även om vi firade som många gör. Nu som vuxen med egen familj vill jag verkligen skapa egna traditioner med fokus på lugn och julmys snarare än måsten av olika slag. Tänk bara en sån sak som att äta en lång julfrukost och sen ta en härlig julaftonspromenad hela familjen utan stress och jäkt. (När jag var liten var vi nästan alltid på väg till släktingar som bodde en bit bort så det var mycket som skulle fixas och packas och tid gick åt till att köra…) God jul till dig och din fina familj, Cecilia!
Måste bara säga att dina ungar är ju så otroligt söta. Man kan ju inte låta bli att le stort när man ser hur glada de ser ut på den bilden. Gillar din blogg mycket..bra blandning.