Igår åkte jag mot Göteborg. Nu sitter jag på ett nytt tåg! På väg mot Värmland och delar av familjen som bor där, för att sportlova oss några dagar tillsammans.
Igår checkade jag in på Gothia Towers med mina bästisar Theresa och Kristin. Det är som att jag, eller vi, tror jag – samlar på oss prat mellan gångerna vi ses, och när man får en kväll bara vi tillsammans är det som att man trycker på en startknapp och så är man igång. Det blir som terapi för mig. Att få prata om saker. Få medhåll och förståelse, men också presenteras av nya synvinklar på det man funderar över. Och så skrattar man ju förstås mycket.
Man hinner ju liksom inte med det i vardagen. Att prata så där med vänner och folk. Då handlar det ju kanske alldeles för mycket om att få jobb och logistik att funka. Tankarna har man liksom inom sig, och skjuter på till såna här kvällar.

En härlig kväll med mat och drinkar och sen somnade vi i fluffiga hotelltäcken. På morgonen pratade jag och Kristin tillsammans på en bloggfrukost på Baby barn-mässan, hon på sitt ämne (mat) och jag på mitt (mode) men med någon slags gemensam nämnare som handlade om tips för ett smidigare livspusslande. Hur man undviker att stå i sin garderob och känna totalförvirring varje morgon, och hur man gör att komma runt den där vad-fan-ska-vi-äta-paniken varje kväll.

Kul! Det här upplägget kanske vi skulle styra upp ordentligt och göra allvar av och dra på turné?

Göteborg var för övrigt vackrare än någonsin. Särskilt från 23:e våningen i det där tornet där vi bodde.