Okej. Nu har jag, Per och farmor Anita kört barnvagn så att det slagit gnistor om oss. Det var dels den fina Emmaljunga Ozone som vi lånat från Babyexperten, och så en snygg lila vagnen från Stokke. Innan hade vi också en Cameleon-vagn från Bugaboo, men den sålde vi i höstas. Alla de här tre vagnarna är hyfsat lika i sin utformning. De går att vända så att barnet kan åka både framåt och bakåtvänd, de har roterande framhjul så att man kan vända utan att behöva ”jucka” vagnen upp och ner om ni hajar. De har dessutom både sitt och liggdel så att man kan ha dem redan från de första månaderna och sedan upp i ålder.

Vi börjar med Bugaboon:

Smidig och lätt, fantastiskt bra med det flexibla handtaget som man kunde vända både framåt och bakåt medan man körde, utan att behöva ta bort sittdelen med barnet i. Alltså kunde man på bara någon sekund göra om den från en framåtvänd till en bakåtvänd om till exempel solen gassade mot barnets ögon och man ville undvika detta utan att behöva dra vagnen efter sig. Herrejävlar vad svårt det här var att beskriva på ett begripligt vis märker jag. Men. Kort och gott. Vagnen går snabbt att ”bygga om” och justera efter egna och plötsligt uppdykande behov. Nackdelen med den här vagnen tyckte vi var att den kändes lite ranglig. Liggdelen fästs med kardborrband och när dessa börjar lossna från tyget ser det inte alls särskilt kul eller säkert ut. Bromsen släppte också och hängde och dinglade på ett inte så snyggt sätt efter ett tag. Så. Härlig och mycket flexibel vagn, men inte särskilt robust kanske. På bilden nedan använder vi liggdelen, men det finns förstås en sittdel också som vi kopplade på när Bonnie blev lite större.

Över till…

Emmaljunga Ozone:

Väldigt mysig och mjuk sitt/liggdel och stort och bra lastutrymme under vagnen. Dessutom är den superenkel att fälla ihop ,väger typ ingenting så man tjongar lätt in den i bagageluckan i bilen utan att behöva plocka i sär den och dela på över och underdelen. Farmor Anita som kanske inte direkt är världens mest tekniskt lagda människa tycker att den är lite bökig att fälla bak. Alltså sitsen. När Lillan ska sova och man vill gå från sittläge till liggläge. Jag kan delvis hålla med, det tog ett par gånger innan jag fick till snitsen. Men. Nu när jag övat lite kan jag göra det med en hand och är också tacksam över att det finns säkert fyra, fem olika lägen. När Rio var förkyld härom veckan var det till exempel toppen att låta henne sova i ett läge nånstans emellan det nedersta och sittande. Hon hostade mindre i lite halvupprätt ställning så där. Hur som helst. Mitt estetiska sinne kan tycka att man kanske skulle kunna jobba lite på designen på den här vagnen. Sett från sidan är det en jäkla massa skruvar och jox som syns så himla tydligt. Den hade gärna fått vara lite mer stilren, avskalad. Det där joxet hade gärna kunnat få döljas lite mer. Per, som är sjukt petig med att vagnen måste kunna fällas ihop lätt ÄLSKAR den här vagnen. Och jag håller faktiskt med. Av vagnarna vi testat är den här absolut bäst tycker vi. Kanske inte den snyggaste. Men den bästa.

Stokke

Det här är en vagn som ger mycket uppmärksamhet. Jag vet inte hur många gånger mammor kutat fram till mig och frågat varifrån den härliga farkosten kommer. Farmor Anita är alltid lite extra stolt när hon har den här just eftersom hon/den får så mycket beröm hela tiden. Men. Lastutrymmena är på tok för små. Det finns typ bara en liten väska under vagnen där man lägga grejer, och det räcker sällan för mig. Om man är och handlar till exempel får man vackert bära grejerna i handen. Bah! Det är ju det som är så bra med vagn. Att man kan lasta inte bara barn utan all sköns andra grejer på den också. En annan nackdel är att den är ganska besvärlig att fälla ihop. Vill man ha in den i bilen måste man först ta bort fotstödet, sedan sittdelen från hjuldelen. SEN ska man påbörja den inte helt smidiga processen med att få ihop vagndelen. På plussidan för den här vagnen: sittdelen är höj och sänkbar. Det betyder att du kan ha bebisen högt upp i luften, nästan i din ansiktshöjd. Att handtaget går att vinkla framåt, bakåt, uppåt och nedåt har också visat sig vara en fördel många gånger. Sammantaget: En cool och snygg men inte jättepraktiskt vagn.

Jag tror att vi alla tre är ganska eniga och gillar Emmaljunga-vagnen bäst. För att den är så fantastiskt smidig och för att Rio verkar sitta oerhört bekvämt i den. Så skulle jag rekomendera er en av de här tre vagnarna så skulle det bli den. Men. Det är ju också en smakfråga, så testa själva och se vilken ni gillar bäst. Slutligen vill jag också säga att är på väg att skaffa vagn – köp inte svart! Please! Det är så mycket roligare med en snygg vagn som sticker ut lite. Det finns så många fina färger på marknaden att välja bland – ni kommer inte tröttna på lila, grönt, blått eller vad ni nu väljer – jag lovar!