Nu har jag suttit hemma och jobbat, skrivit och svettats utan att träffa någon annan än svärmor och övriga familjen i flera veckor, så idag på eftermiddagen gav jag mig lite ledigt och åkte till… ja, stan får man väl säga nu när man blivit förortsbo? Fikade med en kompis och sneglade lite efter julklappar. Bestämde mig för att skita i att det halvmetertjocka snötäcket egentligen krävde pulsarvänligt på fötterna. Igen. Och tog på mig glatta Carin Wester-kängor efter att ha övervägt risken att kanske behöva komma hem med benet i gips. För man måste faktiskt få känna sig lite fin ibland. För att må bra. Jag pallar inte att vara praktisk och präktig jämt. Eller tråkigt sitta-hemma-i-fåtöljen-och-jobba-klädd i tights och T-shirt. Det går bara inte. Det gör mig deppig. Jag måste få ha på mig glashala skor trots att det är isgata hela vägen till tunnelbanan, och jag får väl frysa om benen och ha jeans fastän jag är livrädd att få ont i boobsen igen. För mig är det nog ett sätt att känna och påminna mig om mig själv, om att jag finns kvar där inne i den kropp som just nu mest av allt är Bonnies klätterställning och snuttefilt och Rios skafferi och livlina.
Nån som känner igen sig och fattar vad jag menar överhuvudtaget? Är kanske lite för trött för att kunna uttrycka mig på något vettigt sätt just nu. Asch.
Känner igen mig precis. Måste verkligen komma ut i helgen och försöka hitta något i garderoben som jag känner mig snygg i. Har barn i samma ålder som du och du inspirerar mig iaf till ett lite glamorösare liv. Hoppas du också har någon som inspirerar dig. Tack för en mysig blogg. Kram!
Perfekt, perfekt, PERFEKT
Jag gjorde exakt likadant när jag var mammaledig!
Åh! Du är alltid så snygg! Jag hoppas verkligen att jag inte faller in i mjukisbyxaträsket efter jag fått barn, utan håller hårt i smink, kläder å accessarer som gör en liiite gladare 🙂 Du inspirerar!
oj, vilken fin kofta! varifrån kommer den?
tack för en fin blogg f’resten.
Kunde inte sagt det bättre själv! Man Måste få känna sig som sitt gamla jag och klä sig snyggt ibland, utan att behöva tänka praktiskt heeela tiden. Just nu försöker jag få ihop en outfit för helgens barnfria julbord! Jippi!
Oooo vad jag känner igen mig! Är gravid i v. 28 och känner mig allmänt ful och fet och hängig. Hemma har jag en liten kille på 13 månader, vilket innebär att jag varit mer eller mindre gravid/ammande i 2 år nu. Håller på att storkna och bli galen över att jag inte får bestämma över min egen kropp. Men efter allt för mkt depp-känsla gick jag till H&M och KappAhl och köpte på mig lite fina klänningar och koftor och jag har nu bestämt mig för att det får vara slut på fulandet. From nu ska jag ha finkläder på mig till Flisan (arbetsnamnet) kommer ut, även om jag bara går hemma. Och dessutom alltid ta på mig smycken o ha målade naglar. Det har hållit i 2 veckor nu och jag känner mig faktiskt gladare! Ända minuset so far är att Walter (sonen) kräktes ner min leopardpäls i förrgår så jag nu fått plocka fram min mans säckiga oljerock för att ha en jacka som går att knäppa. Men snart ska nog kemtvätten vara klar med kappan så jag får hålla ut 😉
Tack för en jättebra och inspirerande blogg! I löv it!
Förstår precis vad du menar. Livlina och skafferi åt min 25 dagar gamla son Jack och med en sambo som jobbar borta i veckorna. Åh tänk att få sminka sig liksom. Tycker du gjorde helt rätt som tog de glatta skorna 😉 Kram på dig vackra människa!
Precis så där känns det med två småbarn varav den ena mest äter, sover och skiter….
Bra där med fina skorna:-)
Ooh, känner igen mig precis! Det är så lätt att gå hemma och ”sunka till sig” när man är mammaledig, så man behöver verkligen de där små stunderna när man får känna sig lite fin och lite mer som ”sitt gamla jag” igen!
Tack förresten för en trevlig pratstund igår! Är mäkta nyfiken på resultatet… 🙂
Kram, Anna
Översta bilden är verkligen ett exempel på att koft-stilen är den snyggaste (och du!).
Du är ju verkligen vrålsnygg!! Heja!
Jag e med dig till tusen procent! När jag skulle poå julbord med mitt jobb förra helgen (efter att ha varit mamma-ledig i 8 månader) gick jag i 2 veckor o planerade minutiöst min outfit o va inte sen att prova den lite då o då, o höjdpunkten på den kvällne va inte den fantastiska maten eller sällskapet utan att jag fick känna mej fin bara jag=) O btw ush å fy på dej för att du e så snygg fast rio fortfarande e nästan nyfödd;)
Förstår dig precis! Kramar från en som har en stor kula som mage!
När jag ser dig försvinner min rädsla över att någongång skaffa barn! Du passar superduperbra i mörkt hår!
Undrar var den fina koftan kommer ifrån? Hälsningar från en annan koft-junkie
Åhhh… du har satt ord på mina känslor i dag. Fick en dotter 5 dagar efter dig och det ör ju självklart underbart.
Men känslan av skafferi, snuttefilt och tröst tar över i bland och jag längtar att sätta på mig något som inte luktar babykräks och mjölk.. Jag skall inspireras av dig i dag och ta på mig något riktigt opraktiskt och snyggt! 🙂
Förstår precis vad du menar!
Vill bara tacka för din fina blogg, jag blir alltid glad när jag läser den. Idag gick jag tillbaka och läste din krönika om basgarderob, ska börja jobba igen i vår, och tänker verkligen ha tipsen du gav som utgångspunkt, känns som alla ”jobbkläder” är för gamla och tråkiga och nu när man går hemma är det mest myskläder tycker jag. Nu vet jag vad jag ska leta efter när man ska uppdatera sin garderob inför den nya vardagen. TACK för din fin-fina blogg!
Snyggo 🙂
Jag har inga barn, men jag förstår precis hur du menar. Då jag väldigt lätt fryser så kör jag hellre på varmt och bekvämt än snyggt. Och visst, det är ju underbart att inte frysa. Och klackar är knappt att tänka på då jag måste springa till bussen efter skolan. Så varmt och bekvämt. För det mesta. Men ibland har jag mina stunder. Senast i måndags packade jag med mig ett par klackar, bytte till dem när jag kom till skolan och bytte tillbaka till mina andra när jag slutade!
Förstår precis vad du menar 🙂 har varit där själv. Men har insett att ju äldre jag blir desto mer vinner värme framför mode på vintrarna.
Jag fattar. Man får ta vara på tillfällena och då göra det ordentligt! Annars så låter det inte så dumt att arbeta hemifrån iklädd T-shirt och tights. När jag tänker på mitt arbete som innebär att vårda, bota, rädda liv, alltid vara superskärpt och totalt fokuserad på det man gör så får jag en klump i magen.. Den klumpen växer ju längre man är borta, känner mig avskärmad och ouppdaterad.. För att skingra de tankarna borrar jag in näsan i min dotters lena babyhud tar ett djupt andetag och drunknar i hennes fantastiska leende. Så känns allt lite bättre igen.
Vad jag känner igen mig. Fick mitt andra barn för tre veckor sedan och gör inget annat än att amma, trösta och finnas där för min 4-åriga son som behöver få uppskattning och bli sedd. På detta har jag fått mjölkstockning två gånger på tre veckor och det är kämpigt. Ska ta på mig mina Acneboots och halka jag också. Älskar verkligen mina barn men jag har försvunnit de sista veckorna. Nu är det dags att rycka upp sig och inte tycka synd om sig själv.
Kramen – du är bäst!
Precis så känner jag mig ofta också.
lämna in skorna och få riktiga sulor på dom istället vet ja… det gjorde jag och nu kan jag känna mig fin utan att riskera (eller det kan ju hända ändå men risken är betydligt mindre) benbrott : )
dom är opraktiska ändå för man fryser som fan i dom så själva känslan att vara opraktisk och sig själv infinner sig ändå….
förstår vad du menar med att inte få ”vara sig själv”, måste tänka på vad man äter, inge lök kolsyrat minimalt med mjölk mm mm måste äta nyttigt och regelbundet, dricka floder vatten, ha amningsvänliga kläder, klänning (som min garderob mest innehåller) utan möjlighet att öppna upptill för amning funkar inte riktigt… inge parfym utan lukta sur mjölk istället för bröna läcker hela tiden, listan kan göras lång men det är tur att det inte är för evigt och att sonen Ture är så söt så det är värt det : )
kram på dig/C
Förstår dig fulständigt! Ibland vill man inte vara bekväm utan bara snygg..(=
Cecilia,
du är bara så sjujäkla cool och snygg! Väntar mitt första barn i januari och du kommer vara min stora modeförebild, för lyckas jag se ut så härligt personlig och skön som du så har jag sannerligen lyckats! Har följt din blogg under många år nu och för mig har du en viktig roll som stilförebild, lite särskilt just nu då eftersom även jag ska bli mamma. Ja, ville bara säga att du och din stil är så underbart skön och du förgyller verkligen min modevardag!
Men oh ja! Jag förstår precis vad du menar. Man måste få känna sig fin för att överleva. Fick ett par lundhags kängor av min mor som hon inte använder, men jag har märkt att de blir nog inte så mycket mer änvända här. Man känner att man lever om man fryser lite 😉