Tro nu inte att jag redan gått och blivit frisk. Nejdå. Ni ska fortsätta tycka synd om mig ett tag till, tro inget annat.
Men jag har i allafall pallrat mig i mysbyxorna och tagit mig ut ur huset. Ända till Barneys har jag faktiskt larvat iväg. Till en liten oas jag just upptäckt. På femte våningen, en restaurang som är alldeles tom så här på förmiddagen. Här kan man sitta och skriva i skuggan samtidigt trafiken där nere tutar och bidrar med någon slags Paris-känsla (det och den pulserande närvaron av svindyrt parismode ett par trappor ner i byggnaden), en varm vind som fläktar och disiga berg i bakgrunden. För att vara sjuuuuuuuk har jag det väldigt bra.