Det var en stor dag igår. Det var det faktiskt. Mitt positiva liv boken Andreas Lundstedt och jag skrivit tillsammans – släpptes för någon vecka sedan, och igår var det releasefest. Den där festen har vi liksom sett som finalen på den långa, vindlande, spännande, känslosamma och viktiga resa jag och Andreas började tillsammans för snart ett och halvt år sedan. Under den här processen har vi gråtit. Skrattat som fan. Och pratat, pratat, pratat om viktiga saker. Känslor. Livet. Döden. Mitt positiva liv är resulatet av allt det, och igår firade vi målgången på Nobis hotell med snittar, bubbel och mycket kärlek.
Jag och Andreas, som jag utan att tveka kan säga är en av de bästa män jag någonsin träffat. Han är ett ljus. Lite så.
Andreas höll ett fantastiskt tal som gjorde mig både lipfärdigt rörd och ännu mer stolt över honom.
Här är en annan kille jag gillar mycket: Min fruktansvärt långa man Per. Jag har ändå klackar på mig, är strax under 1.70 och når honom ändå bara till naveln ungefär. Att ståpussas betyder att antingen måste jag böja nacken i 90 grader, eller så får han stå i bananrygg.
Jag fick faktiskt också signera ett par böcker. Overklig känsla.
Min kompis Miranda var en av alla härliga typer som minglade och firade med oss.
Kolla vad mycket blommor vi fick! Och så många lovord från dem som läst boken att vi faktiskt höll på att spricka eller i alla fall bli riktigt odrägligt självbelåtna av stolthet.
Så. Nu tycker att vi gör så här. Ni sticker alla i väg och köper boken. Läser den. Lär er om hiv förpackat i en ganska dramatisk historia. Sen går vi tillsammans ut och pratar om det. Om hiv. Avdramatiserar sjukdomen så att de så att världen blir en lättare plats att leva för alla dem som har hiv. Deal?
Håller med! Fantastisk bok! Här kan man köpa den http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9113029967
Funderar på om dom där tjommarna som tycker du bara är ytlig och skriver om mode kan lägga ner nu..:-) Andreas verkar vara en underbar person, du oxå såklart, och jag skall definitivt läsa boken!! Grattis till er båda!
det är så fint att se att dina småtjejer är små kopior av din man. det är väldigt lyxigt att få två miniatyrversioner av sin stora kärlek.
Grattis till er båda!
Grattis fina och kul att se dig igen igår! http://blogg.amelia.se/josephinegenetay/2012/09/05/mitt-positiva-liv/
Grattis till er båda för ett väl utfört jobb. Ska verkligen läsa boken nån gång när tid ges. HIV tillhör liksom min vardag då jag arbetar som sjuksköterska på infektionsklinik. Kan säga att vi INTE höjer på ögonbrynet när det rapporteras att en patient har HIV. De behandlas som alla andra idag. Man har handskar vid provtagning och nålsättning precis som på ALLA patienter. Utöver det – inga konstigheter. Bromsmedicinerna idag är bra. Tänk vad fantastiskt det är med vetenskapen… Äsch nu snöade jag iväg lite. Med detta vill och hoppas jag att Andreas lever ett bra liv och känner sig fint bemött i sjukvården. Många kramar
Har köpt den och läst den. Är grymt imponerad av både dig och Andreas!
Den måste läsas under föräldraledigheten! 🙂
m47- Fast man kan väl inte säga att patienter med HIV behandlas precis som alla andra idag. Du ger exempel som handskar vid provtagning. Men vid HIV och andra typer av blodsmitta tar man ju hand om avfall på ett särskilt sätt, i särskilda kartonger. Sen tycker jag absolut att de ska få samma rättighet till vård och med samma respekt som man ger andra patienter. Men viktigt att sköta de hygienkraven som finns.
Deal!
Grattis till er! Ska absolut läsa den, lära mig mer och sprida vidare. Viktig och stor berättelse!
Anna: Nä inget är annolunda i avfallshanteringen. ALLA patienters riskavfall; typ överblivna provrör med blod, nålar eller pvk:er läggs i samma sorts gula avfallsburkar. Det är lika för alla. Allt detta material behandlas som eventuellt smittfarligt. Att endast behandla ”kända smittade patienters” avfall med försiktighet har jag aldrig hört talas om. Var arbetar du?
Instämmer med m47! Arbetar inom operationssjukvården och alla patienter ses som smittförande eftersom vi inte vet vad var och en har i blodet! Samma behandling för alla är det enda säkra!!
Fantastiskt jobb ni gjort Cecilia, du är en klippa 🙂
m47 och Emma- Ja alla ses som smittförande men hos oss hanterar vi avfall från patient med blodsmitta eller misstänkt blodsmitta på ett särskilt sätt (hanterar även avfall från patient med ESBL, MRSA på särskilt sätt). Det gäller då avfall som det kommit blod eller andra kroppsvätskor på. Vilket innebär att vi då har speciella kärl för det som vi markerar upp med texten ”smittförande avfall”.
Ja, grattis till boken!
Måste bara fråga vad det är för snyggt ljust nagellack du har på bilden? / Linda