Igår träffade jag de här härliga bönorna – Ebba, Miranda och Josefina över middag, vin och en jäkla massa prat.
Och idag – upp tidigt och iväg på en massa möten. Man är liksom inte konstruerad så att man klarar det här längre. Det var liksom ingen särskilt jättesen kväll igår. Men det känns typ som jag var ute på dansgolven med näven i luften till klockan fem. Är det vid trettio det händer? Innan var ju en enkel middag och ett par glas något som liksom inte ens kändes.
Ratta in P4 och Lotta Brome efter klockan två någon gång idag. Då är jag med och pratar om… ja, mig själv gissar jag. Och USA-flytt. HÖGINTRESSANT med andra ord!
ölflöjt?
Hänger nog ihop både med åldern och att man har barn och därför inte sover ostört på nätterna i vanliga fall. Kändes häromdagen som om jag varit ute och festat hårt hela natten när jag i verkligheten ”bara” blivit väckt några extra gånger av lillen, men man har liksom ingen reserv för sånt längre när man aldrig sover ostörd hela nätterna längre.
Vi behöver inget umgänge för att bli sådär…. Det räcker med tre under tre, och när en vaknar blir det som någon sorts dominoeffekt, natten igenom…. Har skrivit en vers om det!
http://detsomhanderhososs.wordpress.com/2013/08/22/natten-som-gick/
Jag känner exakt likadant – dagen efter ett glas vin, eller två, eller – huga – att blanda exempelvis vin med en coctail, ger alltför mycket effekt nowadays. Förra helgen drack jag inget alls för jag var själv med barnen (typisk sällskapsdrickare är jag) och jisses sicken energi jag hade, fick massa gjort. Så jag har bestämt mig för att ett tag framöver skippa vinet till helgen – jag pallar inte vara seg när helgerna är så intensiva med de små. Och så tar jag ett glas mitt i veckan, till en god middag o film (då ska man ju ändå till jobbet dan efter och kan iaf sitta ner 😉 Åh, måste höra dig sen – gillar alltid Lotta Bromes intervjuer dessutom!