Bonnie gillar att stå i centrum. När släkten är samlad och hon får alla att titta medan hon sjunger, dansar, petar näsan eller vad fanken som helst – då ser man liksom hur hon spinner som en katt. Vid förra årets mama-gala grät hon högt av sorg när det hela var över och hon inte skulle ut på scenen någon mer gång. Den här gången har hon blivit så stor att hon till och med förberett en liten koreografi. I all sin enkelhet.
Backstage var det någon av tjejerna som fixade med våra hår som frågade om Bonnie kanske hade tänkt att göra något på scenen? Hon kanske skulle hoppa på ett ben? Näääää, det kan jag inte, sa Bonnie. Men du har ju två ben, fortsatte tjejen, du kanske kan hoppa på två ben? Och då såg man hur Bonnie, som ju är all about att hoppa liksom tog in och bearbetade detta… genidrag! Hon sa inget, men kroppsspråket avslöjade att hon tänkte så att det knakade och sedan lade hon sig till med en nöjd min som snabbt spred sig över ansiktet.
[youtubeplay id=”AFqqLfRh0zg” size=”medium”]
Och när vi gick ut under strålkastarljuset släppte hon loss sin plan. Det blev jämfotahopp hela catwalken fram. Per stod på balkongen och fnissade och filmade.
Lämna ett svar