Jag och Per har rätt olika smak när det gäller kläder. Idag när jag gled runt hemma i jeans med hög midja och ett grått linne och kände mig lite så där avslappnat basic, fick jag höra att jag såg ut som någon som ”brottas med krokodiler och tar betalt för det”. Detta sagt på inte elakt men kul sätt, så att ni inte tror att han är taskig mot mig. För det är han inte. Per är världens snällaste. Och roligaste.
Jag brukar å andra sidan hävda att hans smak har väldigt mycket ”Båstad 2002” över sig. Linnebyxor. Pråliga Gucci-solglasögon. Spetsiga gympaskor med kardborre. Nu går han i och för sig inte klädd så. Någonstans på vägen har jag fått honom att förstå att det där modet hör ett annat decennium till, och lite mån om att vara up to date är han ändå. Och han litar på min smak. Och när vi shoppar tillsammans har jag lärt mig att spana efter det som känns lite ”Båstad 2002” – fastän i 2013 års tappning.
Den här rockiga sidan av min stil, lite slitet med jeans och någon gammal T-shirt, den kommer han nog ändå aldrig fatta. Tur då att sådant där inte spelar någon roll längre. Det fanns en tid, och jag skäms över att säga det, när jag kunde dissa en snubbe för att han hade skor som jag inte gillade. Men sen kom en annan tid, när man blev vuxen och lite smartare och mindre ytlig – och plötsligt föll pladask för en kille som uppvaktade mig i blombroderad skjorta och för korta bootcut-jeans. Och läxan jag lärde mig var väl att det var en jäkla tur att jag ägnat ett helt liv åt att spana på fel killar. Annars hade jag väl redan suttit där med någon annan typ som inte var Per när han väl dök upp och jag äntligen fick fatta vad kärlek handlar om.
Ha ha! Kul inlägg, älskar klädsnack! Skoj att höra om era olikheter med kläder.
Kram till dig borta i härliga USA
Så fint skrivet! Jag känner väl igen mig. Har alltid tittat på stil och attityd. Men så blev det en person med stark intigritet och acceptans för sig själv istället. Osäkerhet kan göra mycket med oss. Tvivla på de mest förnuftiga sakerna såsom vikten av tillit, respekt, lojalitet och ömsinthet. Blir påmind om att jag gjorde ett fantasktiskt val där för åtta år sedan då jag läser dina ord. Kram Sofia
snygga jeans! var kommer de ifrån?
Helt fantastiskt skrivet! Tack!
Underbart! Det är precis vad det är. Tycker det är absolut otroligt mycket charmigare med par som är udda till stilen med en high five till kemin. Kärleken får liksom ett finare och mer äkta ansikte, all kärlek är väl äkta men you get my point. Att se par som är två kopior av varandra blir lite platt fall. Hur mycket jag än älskar att dra historier om makens ”blusar” och alldeles för tajta, utsvängda jeans som matchades med räjserPuma-dojjor och toppat med en mohikan á la David Beckham fast 5 år försent så är det charmen med det hela – han var ju så fantastisk att det inte spelade någon roll! Hånglet var väl kanske också en faktor men det var KÄRLEKEN som suddade ut all för täskig smak. Och visst blir det en härlig del av vardagen? Småtjafsandet om vem som ser ”värst” ut? Jag med leopardkjol, Lilla My-tofs och chockrosa läppstift eller maken med gamla Tigertröjor som hade sin due date 2003? Du är underbar Cecilia! Dina härliga inlägg, smått som stort, gör mig och många andra gott! Keep it up mama!!
Härligt!
http://www.karingustafsson.wordpress.com
Du skriver ju bara så fantastiskt bra och roliga texter! Din toppdag var ljuvlig att läsa och denna fick mig att skratta högt!
Haha vad härliga ni är. Din casual stil är skitsnygg!
Så himla klockrent skrivit. Jag har också dissat män pga fel sorts skor , haha. Det är samma visa med min karl, jag förstår mig verkligen inte på hans stil. Som tur är förstår han inte min heller. Men å andra sidan så vet jag att han älskar mig för den jag är och inte för min stil.
Ha ha – hög igenkänningsfaktor på det här. Jag kallar min man för ”Östermalmsgubben”… Han å andra sidan har lite svårt att förlika sig med mina skinnbrallor, bootcutjeans och slitna t-shirts!
Opposites attrack som Paula skulle sagt 🙂
tack för att du förgyller dagarna med stort som smått!
nej vilken fin text! Är själv 21 år och mitt i det stadium som du beskriver som ditt tidigare jag, vilket har givit mig halvbittra erfarenheter av tidigare killar.. Nåväl, man måste kyssa många grodor innan man hittar sin prins 😉
Vad ni är gulliga! Vad fint. Du är läcker och han är ett riktigt kap.
Kram!
naaaaaaw
hahaha! jag älskar hans krokodilbrottarliknelse. (och förstår precis varför du föll för honom. en som kommer på såna saker har en mycket bra och kul hjärna).
Ps. Älskar nej alltså jag ÄLSKAR att vi får följa med på ditt äventyr!
… _ert_ äventyr menar jag. så klart.
[…] Nu var detta i och för sig inget möte som krävde specifik klädsel, men något annat än en krokodilbrotterska ville man ju vara ändå. Klänningen kommer från Scho och är längre bak, vilket är en sådan […]
oj, jag började gråta. helt otippat, skärp upp! men kände igen mig i dina ord. kram