Här har vi varit idag. Malibu. Familjen, picknick, härliga kompisar, en varm och fin sol tillsammans med en perfekt ljum bris från havet. Barnen som lekte i vågorna. En liten säl som simmade förbi. Och ungefär 1000 gånger hann jag tänka på hur fruktansvärt bra vi har det. Just nu är vi väldigt lyckligt lottade. Eller ja. Lottade – det är ju så man säger, men egentligen är det ju någonting vi skapat helt själva. Även om själva grundplåten – att födas i Sverige och inte någon lite mer komplicerad plats än Somalia typ, är ren jävla flax.
Och oavsett var man har sin lycka är det ens eget ansvar att inse att ingen annan kan skapa den åt dig. Det hänger bara på dig själv.
Lyckligt lottad
av
Etiketter:
Kommentarer
-
Småborgerlig? Du menar råborgerlig.
-
Så sant så sant. Njut 🙂 . Kram
-
Hej Cecilia!
Jag har följt din blogg väldigt länge och vill bara passa på att tacka för en väldigt inspirerande läsning. Just nu dricker jag mitt morgonkaffe här i Sverige och njuter lite extra över att få ta del av din vardag i LA. Reslusten väcks till liv kan man lugnt säga 🙂
Må så gott!
Med vänlig hälsning, Anna -
Alltså jag förstår hur du menar och det där ser helt underbart ut. MEN, det är ju lätt för oss som har de allra bästa förutsättningarna att säga att vår lycka beror mest på det vi gör själva. Även i Sverige (och för att inte tala om usa där du är) är möjligheterna inte desamma för alla. Visst spelar det man själv gör stor roll, men jag är framförallt tacksam för vilken TUR jag haft som är född frisk, i en familj med kärlek och goda resurser, i ett oftast bra land, träffat en fantastisk man och faktiskt kunnat få barn (inte självklart!). Väldigt lite av de sakerna kan jag tacka bara mig själv för.
-
Jag kan förstå ditt resonemang till viss del men samtidigt håller det inte riktigt. Även om man gör allt som står i ens makt för att skapa ”lycka”, den optimala tillvaron som man själv vill ha den, så finns det otaliga element som kan grusa ens planer.
Jag tror också att vissa människor har mer tur än andra, och då även att det finns otur. Jag tycker ständigt jag ser bevis på hur orättvist livet är. Ta tex det här med jobb, bor man på en mindre ort så är det mer regel än undantag att jobbet inte går till den mest lämpade utan att personen som får jobbet tex är släkt med chefen. Då är det kanske inte så lätt att påverka situationen. (Visst kan man väl flytta men man kanske inte vill lämna sina gamla föräldrar eller vad det nu kan vara.)
Eller hur det kan vara svårt att göra karriär för att chefen är svag och rädd för konkurrens tex.
Eller hur man som frisk, rik och stark har ett helt annat utgångsläge.
Jag tror att livet blir ganska mycket som det är tänkt att vara. Jag tror att vi människor på det stora hela har rätt lite att säga till om. Många framgångsrika människor säger att det ligger hårt arbete bakom deras framgångar, visst, men att dom också förstår att dom har haft en himla tur och är tacksamma inför det. Alla människor har heller inte ett socialt kontaktnät av familj och vänner som stöttar, det påverkar ju också hur stark en människa blir och om kraften finns att kämpa. -
Jag håller med om att vi har ett eget ansvar och kan skapa vår egen lycka. Jag kan rekommendera alla som har barn att läsa boken ”Kristallbarn, Indigobarn och framtidens vuxna” av Anni Sennov. Mycket läsvärd bok!
-
Helt rätt till viss del!
http://www.karingustafsson.wordpress.com -
Tycker absolut att man kan säga lycka och tur! Som du säger har man olika förutsättningar som man föds in i eller har tillgång till av andra anledningar. Visst kan man ändra på mycket och påverka mycket själv. Men man ska vara glad så länge man är frisk, fysiskt och psykiskt, för om man blir sjuk eller inte är ett lotteri!
-
Nej, där är jag inte alls beredd att hålla med dig! Det finns alldeles för mycket i omgivningen som man inte kan påverka. Hur man växer upp, vilken familj man omges av, turen att kunna få barn och dessutom friska barn, turen att ha rätt förutsättningar för en framgångsrik karriär, kanske ha turen att träffa en framgångsrik man som får ett välbetalt jobb i USA?
Det är så enkelt för framgångsrika personer att hävda att det bara handlar om att jobba hårt och vilja tillräckligt mycket, men att ha alla de rätta förutsättningarna för ett lyckligt liv handlar faktiskt i alla fall delvis om tur -
Att du bara kan med!!! Speciellt säga något sådant när du befinner dig i USA! Jag är halv amerikan, (halv svart). Min pappa är från US. Så jag vet hur orättvist det landet är. Att vara i ett land som USA och säga att man skapar sin egen lycka…. Men jag bor i Sverige men jag säga dig att mitt liv är inte lätt med 2 allvarligt sjuka barn, jag skulle gärna skapa min egen lycka ala Cecilia Blankens med att bo i ett jätte hus i LA. Eller en villa i Farsta, men jag bor i en 2:a i en inte så trevlig förort med 2 barn. Jag säger inte att jag inte är lycklig. Jag försöker skapa ett bättre liv. Men att du säger vad du säger ser jag som ett skämt! Tänk efter före eller har the US already made you deluded?
-
Vilket skitsnack! Speciellt när du först säger ”lyckligt lottad” och sedan ”Och oavsett var man har sin lycka är det ens eget ansvar att inse att ingen annan kan skapa den åt dig. Det hänger bara på dig själv.” Du motsäger alltså dig själv med två olika budskap! Det handlar om förutsättningar och tur, det är knappast upp till var och en att bestämma hur livet ska se ut. Men det är lätt för bortskämda snorungar som träffat någon producent att säga så! BS!
-
Sluta skriva så dumma, meningslösa, skrytsamma inlägg. Du har uppenbarligen torka.
-
Jag lyssnade på ett föredrag av en kvinnlig mycket hög chef i en företagskoncern jag jobbade i. Hon förklarade att hon var lyckligt lottad som hade friska föräldrar, man med välbetalt jobb, syskon som kunde hjälpa till med barnen, inga sjukdomar själv eller i närmsta familjen. Det var en förutsättning för att hon hade kunnat nå så långt i sin karriär och skapat det liv hon hade. Hon berättade att hon hade tur som hade så bra förutsättningar, vilket hon var fullt medveten om att alla inte har, vilket var en förutsättning för att hon med hårt jobb kunnat nå dit hon är idag. Hon satte ord på hur jag upplever att det är. Ditt inlägg känns totalt främmande och overkligt.
-
Men förstår inte varför hon, den framgångsrika chefen, skulle vara lyckligare än någon annan… Lycka är så mycket djupare än bara det synliga yttre! Att vara lyckligt lottad betyder inte att chefen känner sig lycklig för det. Den lyckliga lotten är inte densamma för mig som för dig och det handlar i grund och botten om att skapa sin egen lycka runt sin givna lott, avsett hur den ser ut! Avundsjuka över andras fortsättningar här i livet skapar endast bitterhet hos den enskilda, som sen blir det stora hindret för människor att hitta sin egna lycka.
-
-
Cecilia! Vad härligt att Du är & känner dig lyckligt lottad. Grattis! Men du hänger det bara på dig själv? Skapar sin egna lycka..?
Jag har en rolig & trygg make, tre barn, villa, sjötomt i Stockholms skärgård, fina bilar & fina innerliga vänner. Skulle aldrig för mitt liv säga att jag skapat detta, det vore förmätet av mig. Jag har haft galet tur till stor del. Men mitt liv är ingen räkmacka. Jag har sett så många människor som har haft mindre tur trots att de har kämpat länge & mycket men ändå inte nått ända fram till deras egna sk ”lycka”. Vad nu lycka är? Barn som aldrig kom, sjukdomar som kom i vägen, drömprinsen dök aldrig upp, arbetslöshet, pengabrist, smärtsamma relationer, död & annat elände …. Livet kan vara tufft för många & det förvånar mig dagligen att inte fler människor har insikt över hur andra människor har det. Näe det är ”Bara Bra”.Kanske är det så att Lyckosamma människor bara umgås med andra lyckade människor. Jämför varandras liv. Visar upp sig via bloggar. Avundas varandra & sen skylla på Jante.
Övriga har fullt upp med livet.För vissa människor är livet en räkmacka men för en del har räkorna trillat av för länge sen.
-
Bra formulerat! Det dör med att ”alla är sin egen lyckas smed” måste vara bland de mest osanna ordspråk som finns…
-
Att skapa sin egen lycka handlar väl om tro. Ni tror på något annat, jag och Cecilia, m fl, tror på kraften i våra egna liv. Man har olika trosuppfattningar.
-
-
-
Jo men jag säger ju att jag har tur. Precis som säkert många av er som skriver har och har haft. Kanske att jag haft mer tur än andra, men sånt kan ju ändras snabbt. Däremot tänker jag inte gå med på tur och enbart tur är vägen till lycka och välmående (och då pratar jag inte materiell framgång här. För mig har den mindre med välmående att göra Så länge man har så att man klarar sig vill säga). Att omge sig med snälla, kloka, inspirerande människor är viktigare. Och att kärleken finns där) För visst finns det ett personligt ansvar i mående också? Om man känner att allt i livet inte är som det ska, att vissa förändringsbara saker borde ändras – och man väntar på att TUREN ska göra det. Ja då kommer det liksom inte hända.
-
Det är många som växer upp med föräldrar som inte är snälla, kloka och inspirerande. Man väljer inte sina föräldrar så redan där handlar det om vilka man har turen/oturen att födas av….
-
-
Jag tycker du har helt rätt. Lyckan skapas av oss själva, den serveras inte på silverfat med silversked. Att däremot tro att lycka ligger i att ha det på ett visst vis runt sig (som många av de som svarar tycks tro) är ju helt galet. Den som tror att man blir lycklig för att man flyttar till ett ställe, får ett barn eller gör något särskilt är helt fel ute. Lyckan ligger i att vara glad för det man har och göra det bästa av det som kommer i ens väg. Den ligger inom dig. Lycka kommer till den som har förmågan att uppskatta att leva.
Och apropå framgång som nämns i någon kommentar. Framgång beror på tur OCH skicklighet. Om turen är framme måste du vara beredd och den som når verklig framgång inom något område är dels där då tillfället är rätt och dels väl förberedd på att ta tillfället i akt. Det handlar verkligen inte bara om tur, även om det givetvis känns bäst för en eventuell avundsjuk omgivning att se det så.
-
Jo, det handlar bara om tur. TUR att få chansen till att jobba hårt och bli framgångsrik. TUR att då få ha styrkan, hälsan och förutsättningarna att göra det när chansen dyker upp.
-
Nej, hälsa och utbildning handlar inte enbart alls om tur. Alla tar verkligen inte chansen de har till god hälsa och god utbildning, så det har du inte rätt i. De missar alla chanser till tur eftersom de inte gör sin del. Däremot finns det såklart mängder av människor som trots egna ansträngningar inte får den hälsa och/eller framgång de gjort sin del inför, eftersom det kommer andra faktorer emellan. Du kan dock inte bortse från DIN DEL av ansvaret.
-
Så de som inte riktigt har turen att födas/begåvas med styrkan och orken att skaffa sig utbildning och ta allt ansvar man som perfekt människa ska ta är bara latgrisar som får skylla sig själva? Eller kan det vara så att de har fått en tyngre ryggsäck än de klarar av att bära? Saknar styrka och stöd i livet att hantera motgångar och ta sig fram?
Du gör det för enkelt för dig i ditt resonemang. Döm ingen förrän du har vandrat några mil i deras skor!
-
Malin: Nej! Nej! Nej! INGEN har väl sagt något om att skaffa sig utbildning och ta en massa ansvar, att det är det det handlar om. Nu hittar du liksom bara på grejer här. Tolkar väldigt fritt skulle man kunna säga. Det jag menar är att bara DU skapar din egen lycka. Det som gör dig lycklig och som får dig att må bra, kan liksom ingen annan ge dig. Om det så är att njuta av en kopp te framför tvn eller bestämma dig för att skita i tvätten och äta en stor chokladkaka i stället, eller att krypa ner under täcket och kolla en bra DVD-box med någon du gillar. Det är i alla fall den typen av grejer som gör MIG lycklig. Inte det faktum att jag har en halvt misslyckad utbildning bakom mig.
-
-
-
-
-
Suck… Ki, om du blir så provocerad av Cecilias lycka så kanske du inte borde läsa hennes blogg där hon delar med sig och inspirerar oss andra kvinnor. Du verkar ju ha så fullt upp med att leva att det känns som att du förspiller din tid med att läsa något som bara gör dig irriterad. Använd energin till något bättre då istället! Att välja vilka bloggar man vill läsa är som att välja vänner i livet, antingen klickar det eller så inte. Och blir man så sur över något andra skriver borde man sluta läsa och inse att vi alla är olika istället för att trycka på att ens egna åsikt är rätt.
Heja Cecilia, jag gillar att läsa din blogg och tycker du förtjänar din lycka! Kämpa på! -
Konstigt att det kan vara så provocerande att höra att man faktiskt är ansvarig för sin egen lycka. Klart att det finns en grundtur för många – var man föds osv men att man känner sig lycklig handlar inte om det. Det handlar om att inte se sig som ett offer utan att hitta ljusglimtarna i sitt eget liv och inte stirra sig blind på vad andra har. Det är så lätt att tycka synd om sig själv och tycka att livet är orättvist. Klart man inte kan vara lycklig då. Försök göra det bästa av det du har. De jag känner som är mest tacksamma och har lättast att se lyckan, är de som faktiskt haft det riktigt tufft. Som förlorat sitt barn, sin man, en eller båda föräldrar, lever med sjukdom… Så det är bara skitsnack att det är lätt för lyckligt lottade att hävda var och ens eget ansvar för sin lycka. It’s what you seeKonstigt att det kan vara så provocerande att höra att man faktiskt är ansvarig för sin egen lycka. Klart att det finns en grundtur för många – var man föds osv men att man känner sig lycklig handlar inte om det. Det handlar om att inte se sig som ett offer utan att hitta ljusglimtarna i sitt eget liv och inte stirra sig blind på vad andra har. Det är så lätt att tycka synd om sig själv och tycka att livet är orättvist. Klart man inte kan vara lycklig då. Försök göra det bästa av det du har. De jag känner som är mest tacksamma och har lättast att se lyckan, är de som faktiskt haft det riktigt tufft. Som förlorat sitt barn, sin man, en eller båda föräldrar, lever med sjukdom osv. Så det är bara skitsnack att det är lätt för lyckligt lottade att hävda var och ens eget ansvar för sin lycka. It’s not what you look at, it’s what you see…
-
Hej Cilla,
Om Cecilia uppfattade mitt inlägg som du, Cilla, är jag den första att be om ursäkt. Jag är överhuvudtaget inte provocerad av Cecilias lycka. Snarare blev jag det av synsättet. Jag är varken irriterad eller sur. Är en ganska glad skit. Upplever inte att jag trycker på min åsikt men det är din upplevelse och det är ok. Men jag är inte sämre än att jag vågar revidera, tänka om när det gäller mina åsikter
Sen verkar jag ha ”fullt upp med att leva”. Hur tänker Du då? Är Du sarkastisk eller kanske menar Du väl?Vet du vad jag fortsätter bära med mig efter den här heta diskussionen är bl.a det som Cecilia skrev så fint; ”Att omge sig med snälla, kloka, inspirerande människor är viktigare. Och att kärleken finns där”.
Det tror jag att både du & jag överens om :0)
-
Så rätt sagt, guru Cecilia! Du växer och växer och vad jag älskar med er att ni ger blanka fan i Jantelagen utan kör så det ryker. Förstår att ni flyttat till USA – landet där människor tror på sin egen förmåga. KRAM över Atlanten!
-
Sanning med modifikation…
Lämna ett svar