Igår var alltså första dagen tillbaka i verkligheten. När jag och Remy, de andra barnen och Per ska försöka få detta med jobb och familjeliv att funka på ett vettigt sätt. Jag konstaterar genast att jag gick ut för hårt och måste lära mig det här med planering om vi ska kunna ta oss helskinnade och lyckliga genom den första fasen av livet som trebarnsfamilj. Jag började morgonen hemma med bebis på armen och datorn i knät. Jag ger min nacke och rygg ungefär tre veckor i den positionen innan den kommer göra totalkaos med mig. Så. Nummer ett på listan är att hitta ett sätt så att Remy kan sova ett par timmar för sig själv och jag kan passa på att jobba eller sova eller vad som nu behöver prioriteras just den dagen. Lösningen tror jag är swaddling. En grej de kör med här i USA, man lindar liksom in ungen som en liten kåldolme och då sover de som stockar utan att väcka sig själva med vevande armar. De känner sig liksom hemma i sådant där tight kokongläge.
Sedan gav vi oss ut på vår första lilla tur på egna ben, jag och Remy. Mot le Pain på Melrose, för att träffa Karin och Jennie – visa upp bebisen och – framför allt – äta god och bra mat. Jesus vad less jag är på julmat och skitmat och godis. 
Remy; som vanligt otroligt trött. Jag; som vanligt otroligt glad över att få sätta i mig Le Pains rökta lax med ägg och ricotta, och så en soyalatte och chiapudding med kokosgrädde till efterrätt.
Sen var det dags att pipa iväg och hämta de stora barnen i skolan. Där hade man ju kunnat nöja sig. Men något övertaggad på känslan att vilja få alla barnen att känna sig nöjda och glada, bestämde vi oss för att åka och äta frozen yoghurt i The Grove tillsammans med kusinerna som är här på besök. Bonnie och Rio var extremt trötta efter första dagen i skolan. Och griniga. Remy var också tjurig. Och blöjan läckte och hela vagnen blev blöt. Och Bonnie och Rio behövde gå på toaletten. Vilket de liksom kom på i omgångar. Jag var mycket tacksam att min syster till slut dök upp och kunde lösa det hela åt mig. Hade liksom glömt att tre barn också betyder tre helt olika behov. Behov som kan dyka upp plötsligt och när man minst anar det.
Fast vi hade det mysigt också. Om än lite skakigt rent praktiskt och logistiskt emellanåt. När vi sedan äntligen skulle åka hem var lillebrorsan plötsligt svinirriterad. Varm. Eller kall. Eller något sådant där annat som babysar kan hetsa upp sig något så väldigt över. Jag provade allt i bilen för att få honom på bättre humör. Vyssjade, halade fram nappen, gungade bilstolen. Men det var inte förrän Bonnie och Rio började sjunga Blinka lilla stjärna som han blev glad igen, Och systrarna kanske ännu gladare. Gränslöst stolta förstås.
När vi kom hem skulle det badas nedkissad baby, läsas bok för tjejerna, matas baby – och just, ÄTA måste vi ju också. Mitt i allt annat svängde vi ihop köttfärssås och spagetti och jag insåg att jag kommit till platsen i mitt liv när det är dags att börja lära sig att planera sådana här saker. Mer än en halvtimme i förväg alltså. Kanske är dags att bli storhandlings-vuxen och veckomatplanerar-morsa? Får försöka vänja mig vid tanken.
Vet inte om du lindar med vanlig filt eller med en specialfilt, men vi använder en sleep sack från HALO & den fungerar så bra för vår lilla kille! Eller bra & bra, men han gick från att inte kunna sova själv alls till att få till ett par timmar i stöten på natten & det är vi grymt tacksamma för!
Hej och grattis till bebis 🙂 båda mina barn har varit extremt trötta och krävt konstant närhet. Kan tipsa om den fantastiska sjalen att stoppa ungen i. Amningskudden funkar även fantastiskt bra som bebisstöd när man vill använda datorn eller äta.
Kram
slår ett slag för sjalen! Då får bebis närhet och sömn och du får händerna fria.
Håller med! Att försöka få en närhetstörstande liten en att sova själv tar oftast betydligt mer energi och kraft än att bara go with the flow och göra det som bebisen signalerar att den behöver – fysisk närhet. Googlar man på babywearing hittar man hur mycket bra tips och råd som helst! Vår äldsta var en krambebis som bars uteslutande i sjal eller sele för all dagsömn sina första 7 månader (han vagnvägrade nämligen stenhårt och sova i egen säng dagtid var också uteslutet). Nu har vi småsyskon på väg och jag ser en stor plats för bärsjal/sele även för den nya lilla – skönt att aldrig behöva oroa sig för panikgråt precis då man har händerna fulla med storasyskonets bajsblöja, trotsutbrott eller liknande. Man har ju liksom alltid bebisen med sig på bröstet på ett väldigt enkelt sätt.
Han sover hos oss i sängen, så nätterna går superbra tack och lov! Och Ergobaby har jag använt till de andra barnen också, och den funkar fint den här gången också, även om jag kanske inte har lust att gå runt med den HELA tiden.
Sover lillen i samma säng som alla i familjen som på fotot du visade nyligen?
Modigt i så fall.
Det finns en halv barnsäng som man fäster på ramen till den egna sängen vilket gör att barnet ligger nära men ändå inte riskerar att komma i kläm och kvävas.
Polare som är sexbarnsmorsa (men tre är kvar i USA) lindade sin minsta (som är lika gammal som min första). Jag var MYCKET impad över effekten. Annars är bärsjal eller ergonomisk sele värsta supergrejen. Så kunde jag spela dataspel i timmar med första… 😉
Fin blogg du har och fruktansvärt söta barn.
Kram
Jag säger bara bärsjal eller bärsele! Min ergobaby räddade mig många gånger när min son var nyfödd och jag skulle ta hand om hans storasyster, byta blöjor på henne, laga mat eller bara få en lugn stund och ha händerna fria. Guld värt. Skulle dock inte rekommendera att linda ditt barn! Socialstyrelsen avråder från det, små barn ska inte vara för varma och kunna röra sig fritt. Annars kan de tro att de ligger kvar i magen, vilket kan göra att de helt enkelt slutar andas. Men bärsele som sagt, en lifesaver. Grattis till din lille kille!
Men avråder Socialstyrelsen verkligen uttryckligen från lindning av barn? Man ska naturligtvis inte linda på detdär gammaldags sättet där barnet ser ut som en hård spole med armar och ben helt orörliga inuti. Men lös lindning ska väl vara ok? I Finland lär många BB-avdelningar ut åt föräldrarna hur man lindar nyfödda och där har man samma riktlinjer för undvikande av plötslig spädbarnsdöd som här!
Vi swaddlade båda våra ungar (också födda i USA) och det funkade superbra! Det är alltid olika rön hit och dit, bara man inte använder en för varm sjal/filt så är det nog inga problem. Vi använde oftast tunna i bomull från Aden&Anaïs. Hoppas Remy gillar swaddlingen också 🙂
Födde mitt första barn i Finland för några månader sedan och på mitt BB ”gjordes” swaddling. Jag bad en sköterska visa mig så under dom första veckorna lindade jag in krabaten ibland och han sov som en stock! Jag lade honom att sova på olika platser i huset under dagen (ibland lindad dom första veckorna), ofta med lite ljud, samt ute i vagnen, så att han inte skulle vänja sig vid enbart ett ställe att sova på under dagen – det funkade för oss. Han är så söt er Remy!
Det gjorde man på min pojke här i Sverige också, med en vanlig frotéhanduk, när han skulle koppmatas, då han vägrade ta bröstet.
Då jag jobbar inom BVC så vet jag att socialstyrelsen avråder från att linda barnet pga ökad risk för SIDS (Sudden infant death syndrome). Är sådant vi informerar om vid första besöket, MEN jag är däremot inte så bekant med det begreppet du nämnde. Det viktigaste är ju att barnet måste kunna röra sig! Får inte linda ned armarna… Ha det så gott! Kram
Wow! Bra jobbat 3-barns mamman!! Veckomeny (mkt enkel och barnvänlig) samt veckohandling (som sker på söndagar) är min stora räddning. Allt finns hemma och är förberett. Det gör vardagslivet så enkelt. Ser man bara till att handla hem lite kul fika vid veckohandlingen så behöver man inte fika ute med barnen mitt i veckorna. Det är ju så mycket skönare och mer harmoniskt att fika hemma när man är ensam med kidsen. Lycka till!
hej Cissan, hörde att du redan brutit några av dina nyårslöften, fniss..
angående podden nr 46 – T M I – giggle….
hoppas Gunnar trivs i kokonen – tillbaka till London nästa vecka,
sedan Amsterdam, lovar att inte handla några droger…
Hej,
Du verkar behöva lite mer råd 😉. Jag tycker babynest var bra, man kunde liksom vagga bra i famnen efter ät och sedan enkelt lägga ifrån sig. Även sköntpå natten med syskon i sängen… Kram o grattis t sötisen!
Har man tre barn (vilket jag har! Åh, det är en så konstig insikt som slår mig då och då detta) så har man provat allt, jag lovar. Babynest, vaggor, co-sleepers, bärsjalar, ergonomiska selar – och så vidare. Detta med bebis som vill vara nära är varken ett särskilt stort problem eller något nytt (Bonnie var precis likadan!) och det kommer lösa sig den här gången också!
Hehe, var förstås ett skämt att du behövde råd 🙂. Och det är sant, killen som sov i babynest sov nog var som helst när jag tänker efter, det var bara förflyttning som var problem. Vi la babynestet överallt, haha!
Bärsele är jättebra ju, men hjälper inte precis när man behöver sitta vid datorn och jobba. Jag jobbade också med spädbarn och det är så tufft att få till de där stunderna.
Modigt att våga skriva om ”metoder” som inte går ut på att bara bära… 🙂 Hur som helst, båda mina barn är födda i USA och vi swaddlade första månaderna. Superbra! Kan rekommendera ”wombie”, finns på diapers.com, en tunn sovsäck som är lagom tight och stängs med dragkedja. Båda mina hade nämligen en tendens att slingra sig ur swaddling med vanlig sjal. Samt wombien är så smidig efter amning på natten, när man bytt blöja och inte har lust att fäktas med de där små armarna och en sjal i mörkret. Åh tycker du är fantastisk med tre barn, och tack för fin blogg. Tycker så mycket om!
Helmodigt!:-) Man kan lätt råka få hela mammamaffian på sig då…;) /Ännu en som också verkligen om både blogg och er ärliga, avslappnade och roliga podcast!
Vad menar du då för metoder?
Min ena unge sov på mage från dag 1. Undrar vad mammamaffian hade sagt om det?!
Åh vad bra att du tar upp detta Cecilia! Jag är förstagångsmamma och vår bebis vill väldigt sällan sova själv får lite panik nu efter helgerna då pappan börjat jobba igen.
Har även jag fött två barn i USA och har swaddlat båda. Fungerade jättebra. Jag har använt både klassiska swaddling blankets och woombie (som även nämndes i en tidigare kommentar, finns på diapers.com). Woombie var väldigt smidigt. Båda barnen stortrivdes swaddlade.
Hej! En sån söt unge 🙂
jag personligen tycker att man kan låta barnet sova på det sätt de sover bäst på (alla sover vi olika!), men här i Storbritannien har de ändrat sina riktlinjer nyligen till att inte swaddla just för SID risk så ville bara berätta det.