När jag bad er tipsa om vad jag skulle skriva om igår, undrade någon i kommentarsfältet vad jag ska göra nu när jag slutat på Perfect day?
Vet ni vad det läskiga men ärliga svaret är: Jag har ingen aning! Absolut ingen aning om var jag kommer landa. Men ändå finns det en slags plan. Om ett par veckor åker vi till Kalifornien där vi hyrt ett hus ett tag. Förra nyårsafton (alltså när 2011 blev 2012) bestämde jag och Per att vi var sugna på ett äventyr i livet. En resa. En ny plats. En omskiftning. Vi har väl båda alltid haft inställningen att barn och familj inte är något som behöver vara ett hinder för ens drömmar och planer, utan snarare en grund och en trygghet som får oss att våga mer i stället. Och allt det där är lätt att säga, men rätt så mastigt att fokusera på när man vill göra verklighet av sina drömmar. Det finns ju så väldigt många hinder i vägen. Men så påminns man om att det bara är ett ynka liv man fått, och om man har någon dröm eller idé som ligger och skvalpar där inne är det nu och inte på andra sidan graven det är läge att testa den. Yrkesmässigt har jag spretat omkring som en galning de senaste åren. Jag har skrivit böcker, stylat modejobb, varit radioredaktör, castat tv-deltagare, bloggat, varit innehållspoducent och donat med lite av varje. Det har varit underbart kul och utvecklande, och det har verkligen gett mig en chans känna hur jag trivs. Och hur jag inte trivs. Och med det i ryggen känner jag nu att det är läge att landa aningens. Smalna av och sluta göra saker bara för att jag blir så glad och tacksam när någon frågar, och börja utgå mer från vad jag faktiskt kan. Och vill.
Det låter ju förstås superluddigt det här – men det finns som sagt en plan, även om den inte är helt spikad än. Och jag lovar er att ni längs med vägen kommer få veta allt som händer och hur det blir. Ni får bli mina medresenärer och förtrogna i det här. Så håll tummarna för mig och för oss nu när vi tar det här kittlande hoppet mot drömmen om att fylla livet med äventyr.
Vad spännande det låter. Din blogg har alltid varit en av mina favoriter och det låter som att du kommer hålla inspirationen på topp framöver också . Lycka till!
Haller med Anna, Jeezus vad spannande. living the dream. Lycka till och lova att du inte slutar blogga!
Jag blir så glad! Satt precis i bilen på väg hem från skolan och pratade med en klasskompis om hur beundransvärt jag tycker att det är att han som 40-åring med tung utbildning och karriär bakom sig (och flerbarnspappa) för två år sedan bestämde sig för att plugga till psykolog. Och att jag vågade mig dit efter en journalistutbildning, en fotografutbildning och många år inom modebranschen i Stockholm. Och så tycker jag att det är fantastiskt att man vågar och inser att ens egen utveckling inte behöver stanna upp för att man har fått ansvar för någon annans (barnens). Fint och modigt och på alla sätt bra av er! Lycka till!
Så modigt av er! Låter helt fantastiskt, och kul att göra något av alla de där sakerna en alltid säger att en borde göra. Alla lyckönskningar på vägen (som jag hoppas vi får vara med på 🙂 )
Så himla häftigt! Hurra! Grattis till hela lilla familjen! Det är verkligen så häftigt. Jag blir så pepp när jag hör om folk som vågar (som de fina kommentatorerna nedan) och tänker att då kanske jag också vågar när man har ett par små kottar.
Snälla, sluta inte blogga. Du skriver så bra och finurligt, och jag blir så glad av det.
Heja på!
Återigen, grattis!
Cecilia, åh så inspirerande det är att läsa om hur du tänker med att familj inte är ett hinder när man vill ha äventyr, utan tvärtom! Jag tycker du belyser väldigt viktiga delar av hur det är att bli vuxen och att veta vad man vill. T.ex. är det så coolt att du och din man känner likadant när det kommer till livsstil och äventyr. Jag förstår det som att din förra kille inte delade din syn på livsstil, och att just livsstil är rätt så jätteviktigt att dela när man ska leva sitt liv tillsammans med en annan människa. Jag börjar mer och mer förstå det, och även förstå varför jag bröt upp från ett förhållande med en fantastisk kille men som ville leva helt annorlunda än jag. Då kunde jag inte sätta fingret på varför jag var tvungen att göra slut – jag visste bara att jag kände mig instängd, ofri, och att ”det finns så mycket mer i livet än det här”. Nu lever jag med en annan man och vi delar samma livsstil. Det är befriande! Jag önskar dig all lycka till på ert äventyr!
Vad glad jag är att du skrev den här kommentaren Emma! Du sätter precis ord på det jag känner i mitt förhållande men inte heller har kunnat uttrycka konkret förrän det senaste året. Är i samma sits som du verkar varit, är ihop med en fantastisk kille men det är ändå inte rätt och jag vet ju nu att det här med livsstil är en väldigt stor del i det. Tack för att du skrev det här!
Jag kan bara instämma, är i precis samma sits som du Agnes. Det var verkligen en tröst att läsa era kommentarer!
Heja er, och heja dig Cecilia!
Så coolt att våga hoppa! Att våga följa sin dröm & se möjligheter istället för hinder. Inspirerande!
Ni gör helt rätt som lämnar det sjunkande skeppet Sverige!
You go girl!!
Så sjukt spännande och MODIGT!
Så härligt, så underbart så fantastiskt!
Grattis till ett bra beslut och en lyckospark i baken kommer här!
Kram på dig!
Isa
Du är modig och smart och kommer att klara dig fint. Men sluta inte att blogga, du är bäst av alla!
De nerlagda tidningen ” Hannah och Amanda ” förlorade mycket på att du aldrig fick stå för något. Slösa inte din kompetens på sådan som Amanda Schulman. Du är för smart och dyuktig för sådana som hon!
Wow, så inspirerande och modigt!! Lev livet och stort HURRA för ert beslut!
Vilket spännande äventyr för Er och vilka möjligheter! Många lycka till! Sak bli så kul att få följa med på färden via bloggen.
Låter spännande! Men snälla du sköna människa sluta inte blogga bara… Du är ju bäst!
Skoj! Det blir säkert alldeles underbart! Välkommen till världen som utlandssvensk 😉
Åååh vad roligt!!!!
Så härligt spännande, ovisst och inspirerande! Lycka till med äventyret, ska bli kul att följa.
Åh va underbart o höra att ni känner att man kan resa och göra mkt annat med barn. Har inte barn ännu och älskar att resa och planerar att fortsätta med det 🙂 Ska bli spännande att se vad ni har för äventyr för er… Och sluta för guds skull aldrig blogga!! Vill ju följa med på äventyren.
Underbart att höra. Fick ett klockrent citat skickat till mig idag: ”…we all know we´re going to die and still we insist on running through our lives as if we can´t wait to get to the end and start again”. Njut av livet. Barnen är bara små en gång. När våra kids var 1 och 3 tog vi ett halvårs Thaimout på Koh Lanta. Det var det absolut bästa vi har gjort som familj. Tid tillsammans, att bara vara. Lev livet, ska bli spännande att följa er resa!
Va spännande!! Vilken skön inställning ni har att det går lika bra att sticka ut på äventyr även när man har barn. Det ska jag ta till mig. Även om jag redan bor utomlands så har det ju blivit vardag här med, med jobb o dagis osv. Börjar längta efter ett äventyr jag med men oroar mig just för hur det skulle funka med lilleman. Ser verkligen fram emot att få följa med er här på bloggen 🙂
Fullkomligt underbart!
Helt enkelt så bra – lycka till!
CECILIA GRATTIS TILL DIG Å DINA. 🙂 HÄRLIGT ATT NI HAR STYRKAN ATT TA KLIVET UT I ÄVENTYRET.!!! ÖNSKAR ER LYCKA TILL. <3 VA DU SKA GÖRA…. DE KOMMER KOMMA TILL DIG NÄR DE DAX… SKÖNT ME HELA DITT/ERT TÄNK… SKULLE VARA ROLIGT OM MAN FICK HÄNGA MED PÅ RESAN, MED LITE BLOGGANDE DÅ Å DÅ. <3 KRAMAR TILL DIG Å DINA KÄRA
Du är så himla bra, förstår att du vill gå vidare från Perfect day. Jag vill gärna höra dig mer i radio eller pod. Lycka till modiga, tuffa, smarta och snygga kvinna! Dig är man avis på 😉
Jaeinte bitter nä… men… de flesta kan inte ens flytta till grannkommunen utan att först kolla så att de åtminstone har ett vikariat för att täcka sina omkostnader det närmsta halvåret. Cecilia har de ekonomiska förutsättningarna (mannen har ett jobb spikat? eller de har ett fett bankkonto med dryga miljonen sparad?) för att ”följa sin dröm”. Det är larvigt att skriva ”gu att du vågar!! du är så modig och stark!” osv. Det har inte med mod att göra, hon skriver bara inte hela sanningen för det skulle inte låta lika spännande.
Alltså, vilken tråkig kommentar. Visst har du en poäng med att det är lättare att ta ett sånt steg som Cecilia och hennes familj är på väg att göra om man har bra ekonomiska förutsättningar, MEN att säga att det inte har med mod att göra är bara missunnsamt. Själv tycker jag att det är sjukt modigt att flytta så långt med två små kids oavsett om du är mångmiljonär eller inte. Jag ska till Spanien med mina två små i sommar, i två veckor, och jag tycker att jag är sjukt modig också 🙂 hoppas ni får det fantastiskt Cecilia! Ser fram emot att följa ert äventyr. Kanske får det mig att våga en dag längre fram när mina är äldre också! Tack för fin blogg! Kram.
Vänta nu. Allt är möjligt, om man bara vill och är beredd att satsa – på riktigt. Våga tänka i andra banor, då blir livet roligare. Jag lovar!
Aniika, så mitt i prick!
Stort lycka till – tänk att ni flyttar till CA (jag bodde i USA i sju år och kan fortfarande känna en längtan tillbaka titt som tätt! Det är definitivt något alldeles extra speciellt med Kalifornien; jag känner dofterna/känslan bara nu när jag skriver om det : ) Ser fram emot att följa ert liv där!
Spännande och läskigt 🙂 Du får bara inte sluta blogga!!! Ska ni hyra ut ert hus under tiden?
Det låter fantastiskt! Stort lycka till! 🙂 Jag önskar verkligen att jag var modigare (& att jag hade råd förstås), men både jag och min sambo är trygghetsmänniskor. Kanske borde man kliva utanför sin comfort zone lite oftare och faktiskt förverkliga sina drömmar. Ser med spänning fram emot att få följa er på ert äventyr!
Så spännande att ni kommer hit till Kalifornien! Jag bor i LA och älskar det! Hade varit roligt att springa på dig här 🙂
Gud va härligt att läsa! Jag har också alltid haft den inställningen, man har ett liv! Ett! Det har inte alltid varit lätt eller solklart men jag kommer aldrig säga ”jag ångrar att jag inte gjorde…” för jag har so far levt mina små drömmar. Heja!
Vad spännande. Jag funderar också vad som ska komma framöver. Har haft möjlighet att utvecklas inom företaget men pojkvännen vill att jag kommer till sthlm. Känner dock efter att ha pendlat dit och ny spännande tjänst att det snarare är världen än vår huvudstad som drar. Älskade LA när jag var där. Om jag hade hälften av den drivkraft som får alla IT-tjejer att framstå som så lyckade hade jag kommit långt, jag jobbar hårt, är superkompetent och har massor av idéer men skulle behöva vara mer socialt charmig och ha en parhäst som ser till att jag slutför och säljer in bokidéer, affärsidé och artikelidé. Kanske beror det helt enkelt på för dåligt självförtroende… Läs min blogg hur som helst, ett kravlöst och roligt tidsfördriv om mina många resor.
Helt rätt! All lycka till! 🙂
Spännande, jag vill önska hela familjen lycka till. Ska följa ert äventyr.
Kram från Saga
Väldigt glad för din skull! Du är en realistisk förebild. Har som motto att man måste våga! Skulle det skita sig, eller inte bli som man hade tänkt, är man en erfarenhet rikare och dessutom starkare. Man måste pusha sig själv – i rimlig dos så klart. Ser fram emot att läsa om dina/era nya upptåg.
Jag tyckte jag kände igen dig på ambassaden, måste gjort visum samma dag. Vi ska göra precis samma sak. Lämna allt det trygga här hemma för en längre tid i Kalifornien, San Francisco. Nu ska vi hyra ut huset, säga upp fantastiska dagisplatser, säga upp jobbet och våga ta steget ut. Vi åker om en månad fast vi planerat allt sen september. Det har känts som många hinder på vägen men nu börjar vi se att allt blir av på riktigt (inte minst ens eget tvivlande och mod). Väl där ska vi försöka hitta nya förskolor och skolor och inreda en tom hyreslägenhet snabbt så att barnen känner sig som hemma, har barn på 2 och 5 år. Som du skrev, man inser att livet inte är oändligt. Lycka till!
Vad kul! Ni är modiga! Kommer följa med så klart och läsa och se på bilder. Spännande!
Min blogg: http://carolinesworld.net/emelieelisabeth