Jag minns hur man brukade sitta med sina vänner i tonåren och de tidiga tjugoåren och fantisera om hur det skulle bli när vi var vuxna. Vuxna på riktigt. När vi skulle ha rejäla och ombonade hem. Med finvin och badkar och en stor garderob. Och sen kanske vi fick barn och då skulle vi ta våra bilar och åka och hälsa på varandra och barnen leka och bli nästan som syskon.
Vi har varit i Göteborg ett par dagar och bott hemma hos bästis Kristin. Som vanligt hos Elsies päron (http://blogg.mama.nu/elsiesparon/) bjuds man på fantastisk mat och när det är frukost har den morgonpigga falangen av familjen Johansson varit uppe med tuppen och bakat bröd (ja men de bara ÄR såna, fast inte ett dugg präktiga, bara proffs på att fixa mys). Och när vi satt runt frukostbordet i morse, med fnittriga ungar högt och lågt, tänkte jag på att det är NU det händer. Det händer verkligen. Det där som vi gjorde framtidsvisioner om då. Man är liksom mitt i allt exakt just nu. Det gäller att inte missa en dag.

20110719-121938.jpg
Nu. Vidare på bilsemestern mot farfar Kenneth i Skåne.

0 svar

  1. Åh jag sitter och pratar exakt om det där nu med mina vänner ibland. Och jag bara undrar OM det ens är möjligt att allt det där kan bli verkligt för det känns…ja väldigt långt borta. Som om ens personlighet typ omöjliggör att bli vuxen om du fattar. Man skiter i att tvätta och köper nya underkläder. Disk i drivor och hör man en unge skrika på uteservering så tänker man att ; nä asså aldrig att jag utsätter mig för det när jag kan ha det soft med mitt rosévin och cigg i lugn och ro.
    Men samtidig så vill jag ju ha hela familjepaketet. Inte imorgon eller ens nästa år. Men om…ett tag. Och om andra tänkt samma grej som jag tänker nu och sen ändå sitter med sin familj och allt som hör till och är lycklig och nöjd så kan man kanske själv ta sig dit ändå. För det vill man ju.
    Gillar din blogg massa – även fast jag som sagt inte riktigt är i samma fas.

    Ha en fortsatt trevlig sommar !

  2. Hej!
    Behöver tips o råd om barnskor inför höst vinter, Ture fyller 1 år om 2 veckor o jag tänkte önska honnom skor i present. Han är precis i startgroparna att börja gå (har tagit de första stegen) men han behöver en stabil sko, han har ny ekologiska sandaler i från Kavat i läragå modell som han går väldigt bra i. Vad hade Bonnie första vintern? hur tjocka skor behövs? (bor i borlänge)
    Gillar Kavat skarpt o att dom satsar på ekologiska skor men de är oxå ganska dyra så man kan inte köpa på sig alla modellar (som jag helst vill) så jag behöver tips.
    Kram/Carro

  3. Skriv din kommentar här! Mina barn har växt upp så som du beskriver det med 2 olika familjer som vi fortfarande träffar mycket. De ser sig kanske inte som syskon men typ kusiner och står varandra nära. Barnen är idag 9-26 år. Den yngsta är en sladdis så där är inte riktigt samma sak. Men det är en härlig känsla för oss alla. Vi vuxna har och är fortfarande stort stöd för varandra när det behövs. Lena

  4. Det låter jättemysigt. Jag är några år yngre än dig. Utan stadigt sällskap, ibland kan jag känna en oro över att jag aldrig ska komma dit. Men att mina vänner ska göra det. Samtidigt som jag vet ju att man kan inte hålla på att oroa sig för allt till höger och vänster, då missar man ju så mycket som pågår nu.
    Ha en fin semester!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *