Firade första dagen på svensk mark tillsammans med själva landet. Nationaldagen! En sådan trevlig, men märklig högtid. Alla vill liksom så väldigt gärna fira… nåt. Vårt land. Att vi har det så bra. Att vi är så bra. Men ingen verkar riktigt ha klurat ut hur det ska göras på bästa sätt.
Vi inledde med en kort tur på stan för att liksom ta in hur Stockholm känns så här en sommar senare. Bra! Konstaterade vi allihop. Och Bonnie, som nog är den som längtat hem allra, allra mest av oss var på ett sprudlande, skrattande och totalt ognälligt humör hela dagen. Det är sant! Här på Norrmalmstorg. Bonnie i sin drömklänning från Zara och specialbeställd frisyr: Halva håret i en ”knopp” på en sidan, andra halvan rak. Och så väldigt färgglada knästrumpor till det. Själv jobbar jag just nu med en frisyr som fluffat upp sig till historiska mått. Bakåtfluff får bli stylingen tills det är klippdags nästa vecka.
Vi tog tunnelbanan till Farsta, där vi bor egentligen så att säga. Den trevliga torghandeln var precis lika trevlig som vanligt.
Någon som inte var lika sprudlande som Bonnie var Rio. Tvärtom var hon jetlaggad och på sitt allra mest bångstyrigt tvärilskna humör. Inte en meter tänkte hon gå. Och vagn har vi knappt använt på ett år, så den blev kvar i LA när vi åkte hit. Idag hade vi behövt den. Men var hittar man en vagn i Farsta mitt i brinnande nationaldagsfirande? Jo det gör man på Claes Olson. En Dramaten-vagn gick han och köpte Per, och knölade ner ungen i. Jag kan inte riktigt beskriva bilderna av oss som dök upp i mitt huvud när jag såg vår skock i utifrånperspektiv, runtdragandes på den där vagnen som om det vore helt normalt, med ett tjurigt blont huvud uppstickandes – men det gjorde mig i alla fall hysteriskt fnissig.
Sedan gick vi till Farsta gård och åt räksallad och lyssnade på någon slags allsång och dans-jox som försiggick på en scen. Barn hoppade i en hoppborg. Vuxna satt i solen och luktade på den svenska sommaren. Lite oklart som sagt hur denna dag ska firas. Bonnies bästis med familj dök upp och sedan tog vi matvagnen med istoppad surkart och vandrade iväg genom skogen hem till Bonnies bästis-familjen där vi åt pizza och vevades med väldigt mycket mygg.
Det är på många sätt så väldigt härligt att vara hemma. Och så fascinerande att möta sitt land med lite nya ögon. Eller nya och nya, men plötsligt ser man liksom saker man varit för van vid att ens reflektera över förut. Hur vi pratar med varandra. Hur vi rör oss. Hur fåglarna kvittrar annorlunda här hemma jämfört med där borta. Sådana saker. Vackert är det i alla fall just nu, alldeles underbart vackert.
Underbart inlägg!
Just det där oplanerade, lite vilsna och ändå så härliga i att vara ledig en dag när (nästan) alla andra är lediga och lite yrvakna över det tycker jag är så himla härligt! Midsommarafton är ju annars vår EGENTLIGA nationaldag när vi vet precis hur allt ska vara – men det ställer ju också krav, eller hur? Därför älskar jag nationaldagen – den har en otvivelaktig söndagskänsla över sig men utan måndagsångest och verkar för de allra flesta utmynna i umgänge och picknick av något slag. En fin hyllning till gemenskap och natur helt enkelt, och sånt gillar vi:-)
Ska ni flytta tillbaka till Sverige?
Instämmer, ett fantastiskt rörande inlägg (haha härligt med Dramaten!)
Jag tycker också att det här var ett underbart inlägg. Skrattade högt av bilderna på Rio i dramaten-vagnen även om det förståss inte är kul att vara jetlaggad och inte vara på humör. Sen gillar jag Bonnies färgglada och fina look för dagen. Ha det fortsatt bra på er Sverige-semester.
Åh snart gör jag och barnen samma sak, åker hem till älskade Svealand. Om ganska precis 6 veckor för att vara exakt. Längtar så galet mycket! Väldigt fint inlägg, och dina tjejer – så himlans underbara små personligheter de verkar vara. För att inte tala om Bonnies klädstil, så himla cool! Brås på mamman sin tror jag 🙂
Hahahaha, vagnen!!! Hahaha, underbart!
Håller med. Helt underbart inlägg. Jag bor i england o känner igen känslan att komma hem. Känbs sorgligt att den vettigaste bloggerskan bor i LA. Känner pfta en skuld när jag är utomlands. Att inte se familj o kidsen inte ser morföräldrar. Men det har sina fördelar.
Rio och vagnen alltså *lol*. Mysigt för er att vara hemma. Hoppas vistelsen blir bra! Ang firande av nationaldagen har vi sedan några år tillbaka firat såhär: stora familjen samlas hos svärisarna, festlig dukning utomhus, pyntat med svenska flaggor överallt, champagne & smörgåstårta, jordgubbar & glass, bara trivsamt familjeumgänge. That’s it. Känns fint att göra något lite speciellt denna dag och fira lite på ett eget sätt.
blir av oklar anledning alldeles lipig av det här inlägget! instämmer med övriga, underbart inlägg!
Fantastiskt inlägg! Du har verkligen sprutat ur dig härliga vardagsbetraktelser på sistone, Cecilia! Älskar kreativiteten i att köpa en dramaten till sur unge på Clae Ohlsson! 🙂
Haha, du skriver helt underbart, alltid ren njutning att läsa.
Surkart i dramaten, stort fniss…
Ha en trevlig Svergevistelse, jag ser fram emot att läsa dina formuleringar.
Tjofadderittan på er!
Välkomna hem! Har ni gått förbi ert hus och hur kändes i så fall det? Har ni kontakt med dem som bor där? Måste vara en härlig, skön, konstig känsla att vara hemma fast borta.
Rio i en dra-mat-en … Det är två HELT UNDERBARA bilder helt enkelt!
Din man är en smart man 🙂
Hahaha jag dör va kul!!
Underbart chosefria är ni! Älskar sånt där ”man tager vad man haver och gör det bästa av situationen det är inte mer med det”-manèr. :)s
Underbart chosefria är ni! Älskar sånt där ”man tager vad man haver och gör det bästa av situationen det är inte mer med det”-manèr. :)s
Du är sååå rolig!!!! Jag älskar din ”huvudet-på-spiken” beskrivningar. Du är helt enkelt bara superbra!