[youtubeplay id=”H4kDpCIE2X4″ size=”medium”]
Någon gång på 90-talets begynnelse, på den tiden när SVT inte behövde bry sig om tittarsiffror och konkurrerande kanalers utbud och istället ägnade sig åt något slags VM i rekorddeppigt tv-utbud – då – då hade de åtminstone en hallåa som spred lite ljus i det tungrodda public service mörkret. Han hette Per Blomquist och skulle tretton år senare bli min man.
Visst var han söt? Så väldigt korrekt och välartikulerad.
Och ja. Vi bytte namn till hans mellannamn Blankens när vi gifte oss. Han ville inte heta Broberg Jonson som jag hette. Och jag kände mig inte som en Blomquist. Släktnamnet Blankens gillade vi dock båda.
Lämna ett svar