Det händer väl titt som tätt att telefonen får rycka ut och tjänstgöra som narnunderhållning. Inget fel i det tycker jag. Och man kan ju välja spelen med omsorg. Det finns superpedagogiska spel som är utvecklande och megasmarta.

Patricia Richter är en ung och megacool tjej som är gravid med sitt första barn och VD för företaget Gro play. Gro play gör miljövänliga och miljöutbildande spel och appar för barn och nyligen lanserade de Gro Recycling – en app som lär barn om återvinning och som samtidigt och i första hand är ett är kul spel förstås.

Sök på Gro recycling i App store eller så hittar ni den i Itunes här. Och eftersom det är rätt luddigt nu för tiden vad som är sponsrade inlägg och vad som inte är det vill jag bara poängtera att detta inte är något jag får betalt för att skriva. Om någon trodde det. Däremot tycker jag att unga kvinnliga entreprenörer med miljöagenda b ör få så mycket medial uppmärksamhet som bara går! Plus – Gro gör verkligen bra appar som mina barn använt länge.

 

Jag är så himla impad av sådana där unga människor som vågar satsa på sina idéer. Så jag passade på att ställa lite frågor till Patricia när vi mailades härom dagen.

Hur började ditt miljöintresse?

– Jag pluggade produktdesign i Hong Kong och där känner man av konsumtionskulturen extremt väl, både på grund av att staden är så tät (skyltar, folk, neonljus, butiker, i en enda trång härlig röra) men också för att man ser konsekvenserna av folks konsumtion i form av massa avfall. I Sverige döljer vi detta fint med soprum och sopnedkast, men i Hong Kong bor folk trångt och allt ställs ute på gatan eller utanför dörren i trapphusen.

Jag insåg hur mycket vi egentligen konsumerar det året jag bodde i Hong Kong. Det var lätt att som produktdesigner hamna i en identitetskris. Det är ju såna som jag som gör alla dessa onödiga prylarna! Det är en lång historia bakom, men jag kom iaf fram till att jag ville göra produkter som inte bara skadade miljön mindre, som många eko-produkter gör idag, utan som faktiskt gynnade miljön.

För mig är det självklart att som designer har man ett ansvar, men även makt – eftersom åttio procent av en produkts miljöpåverkan avgörs redan vid skissbordet där själva produktidén skapas. Detta har inspirerat mig att helhjärtat vara social designer och social entreprenör.

Hur gör du själv för att leva miljövänligt?

– Helt ärligt – jag tycker det kan vara asjobbigt och rätt obevämt att välja det gröna alternativet jämt. Jag tycker t ex sopsortering kan vara rätt äckligt och luktar urk, ibland är det bekvämare att flyga än att åka båt, jag äter inte alltid närodlat och jag vill inte ersätta kött med bönor. MEN det är också därför jag tycker det är så viktigt att produker och tjänster som är gröna måste vara lika attraktiva och enkla och konkurrenskraftiga som ”vanliga” omiljövänliga. Jag blir jätteglad över snygga ekokläder eller att grön el inte är dyrare än vanlig el. Jag har insett att man kan göra sitt liv mindre påfrestande för miljön på ett ganska enkelt sätt; en del förändringar spelar ingen roll för ens bekvämlighet.

Transport – Att ta bussen istället för bilen är kanske en fet uppoffring för en del, men för mig är det inget problem. Jag har valt att inte ha bil utan åka kommunalt. Det är ingen big issue för mig. Dessutom avskyr jag att parkera. Eftersom jag bor i stan ser jag det som en personlig utmaning att inte förbruka mer än 200 kr per månad på kommunaltrafik utan cyklar resten. Spar pengar och är dessutom bra motion!

Kött – Jag tycker inte köttfärssås smakar särskilt annorlunda om jag väljer fläskfärs eller nötfärs. Väljer därför fläskfärs då det är mycket bättre ur miljösynpunkt. Jag äter bara kött två gånger i veckan då jag faktiskt gillar vegetariskt och fisk väldigt mycket. Jag saknar inte kött. Köttfri måndag är en enkel grej som de flesta borde tillämpa. Visste ni t ex att ett kilo nötkött motsvarar 250 kilometers bilåkning?! Helt sjukt.

Semester – min släkt bor i Polen. Jag är väldigt hemkär och har nära relation med nästan alla mina släktingar. Och jag väljer att flyga dit. Det går fort och det är billigt och ja, det är satans miljödåligt. Men detta gör jag inget avkall på. Ibland tar jag båten men oftast blir det med lågprisflyg. Däremot har jag en egen policy som är att jag har lovat mig själv att aldrig flyga inrikes. Jag gillar ju dessutom svenska tåg – jag älskar att åka tåg och jobbar dessutom jättebra på dem 🙂

Kläder och möbler – jag har inget emot att använda saker andra haft innan mig. Jag köper därför second hand så mycket jag kan både vad gäller kläder och inredning. Nu till exempel så är det barnkläder som gäller. Barnkläder på secondhand innehåller mindre gifter. Dessutom är de  sällan använda mer än ett par gånger vilket gör att det känns extra dumt att köpa nytt.